Julbocken har rötter långt tillbaka i tiden, berättar Jonas Engman, etnolog på Nordiska museet.

– Man ser att det snurrar runt uppgifter om att det skulle vara något förkristet, men det har vi inga belägg för.

Däremot kan man se en ganska tydlig influens från tiden när Sverige kristnades. Jonas Engman lyfter fram de medeltida mysteriespelen där man såg helgonet Sankt Nikolaus, som senare blev vår jultomte, leda in en bock på scenen.

– Bocken här representerar förstås djävulen, det goda och det onda samsas på samma scen. Men det goda, Sankt Nikolaus, har tämjt det onda och har det i band.

Väckte anstöt

Exakt hur det gått till vet man inte, men senare dök julbocken upp i en bråkigare variant. Unga, framförallt unga män, klädde ut sig till bockar och sprang runt i städerna och väckte anstöt.

– Någon gång på 1700-talet vill man förbjuda dem för att de var så störiga och bråkiga.

Julbocken som julklappsutdelare, som i Elsa Beskows "Petter och Lottas jul", dök upp på 1800-talet, eventuellt tidigare. Exakt hur det gick till när han tog steget från bråkmakare på stan till välsedd gäst i borgerliga hem vet man inte.

Hedersuppdraget som klappansvarig fick han dock inte behålla så länge. Redan i mitten av 1800-talet fick han konkurrens av Sankt Nikolaus, som senare blev den jultomte som fortfarande besöker hemmen. I dag är julbocken oftast gjord av halm och deltar i julfirandet från julgransmattan.

För Jonas Engman är det julbockens tvetydighet som fascinerar. Det är djävulen som har tämjts och flyttat in i våra hem. Förvisso snällare än sin ruskiga barnätande kusin Krampus som skrämmer både vuxna och barn i Österrike, men ändå en djävul.

– Det är klassisk dramaturgi i filmer och ritualer och antika dramer med gestalter som är både goda och onda samtidigt. För att göra en lång historia kort kan man säga att julbocken är domesticerad ondska.

Blivit tradition

Att vi i dag tycker att det är mest trevligt med en satanssymbol under granen förklarar Jonas Engman med att den kristna berättelsen har fått mindre betydelse och ersatts av tradition.

– Genom tradition fortplantar sig föreställningen om att det här är något man ska ha, att det inte bara har en innebörd vilken som helst, utan att det hör till julen.

En bock som fortfarande väcker känslor är Gävlebocken. Där ser Jonas Engman en parallell till den gamla dubbelheten i julbocken.

– Det är en kamp mellan det goda och det onda. Vi kan se det som en parallell till de medeltida upptågen kring julbocken, att det faktiskt provocerar på riktigt, folk blir förbannade. Man lägger ner stora resurser på att flytta den och alla möjliga medel som gör att det inte ska börja brinna.

Vår bild av den julklappsutdelande bocken har präglats av barnlitteraturen – kanske främst just "Petter och Lottas jul" där inte mindre än två julbockar skrämmer slag på barnen.

Exporterar bockmasker

Det var just Elsa Beskows julbock som stod modell när Matts Hildén, generalsekreterare för Kampförbundet för julbockens återinförande, började se sig om efter en egen bockmask. Då ville han göra familjens jular mer gammaldags och ursprungliga.

I år har han sålt ett 50-tal masker i halm, några av dem har exporterats till våra grannländer och ett gäng ända till Kalifornien. Köparna är allt från balettdansörer till vikingalajvare till vanliga familjer.

Men försäljning av julbocksmasker är inte kampförbundets viktigaste uppgift – det är kampen mot "den vulgära, röda, plastiga coca-colatomten". Kansliet har skickat brev till samtliga riksdagspartier och samtliga kommuner som har en bock i sitt vapen.

– Vi är ju ett kampförbund, så vi är inga dunungar. Vi är ganska hårdföra. Vi ställer krav.

– Vi vill veta om de ställer sig positiva till att kvotera in julbockar i luciatåg i all grundskola och högre utbildning och möjligen införa sanktioner mot myndigheter och skolor som inte gör det.

Svar från kommuner

Hittills har utfallet varit magert.

– Inget riksdagsparti har svarat ännu, det är ju skandal, men vi har fått lite svar från kommuner och Kriminalvården.

Matts Hildén påpekar att den förhatliga tomten inte bara har snott åt sig julbockens uppgifter utan också helt fräckt plankat en del av repertoaren.

– I Sverige när tomten kommer frågar han om det finns några snälla barn. Det gör inte coca-colatomten utan det gör den svenska, och det är faktiskt en replik som går att hitta och som är en julbockstradition. Det är ett lite kärvt villkor som finns för att man ska få julklappar.

Julbocken är lite återhållsammare än sin skäggiga efterträdare – vilket Matts Hildén gärna framhåller som ett argument för att byta till bock på julafton.

– Något vi ofta säger är att man kan spara pengar genom julbocken som är lite mer kärv och lite mer snål. Det är lite återhållsammare, lite mer fokus på julstämning och lite mindre fokus på drivor av julskit.