Det började på 1950-talet när den unge snickaren Seth Kane Kwei gjorde en bärstol i form av en kokosnöt till en lokal ledare som sedan begravdes i sin stol.

Kort därefter dog Kane Kweis mormor. Hon bodde vid Accras flygplats och hade alltid varit fascinerad av flygplanen, men aldrig någonsin flugit.

Kane Kwei beslöt sig för att hedra henne genom att i döden ge henne chansen att göra något hon inte kunnat göra i livet. Han byggde en kista som såg ut som ett flygplan.

Speglar den dödes liv

Några veckor senare beställde en fiskare som förlorat sin far en kista i form av en båt. Kistorna "abebuu adekai" blev snabbt en av Ghanas mest kända traditioner.

Kistan speglar den dödes liv, oftast yrket – en fiskare begravs i en båt, en professor i en reservoarpenna. Men kistorna kan också symbolisera den dödes ambitioner. Det är till exempel inte först och främst piloter som blir begravda i flygplan, utan snarare de som drömt stort om pengar och framgång. Samma sak med lyxbilar.

Egentligen är det bara fantasin som sätter gränser för kistorna. De används inte längre bara för att begrava de döda. Sedan resten av världen fått upp ögonen för dem har de också beställts som rena konstverk och visas på museer över hela världen.

För vidare traditionen

I dag finns det ett tiotal snickerier som specialiserat sig på att bygga dem. Kane Kweis snickeri drivs i dag av sonsonen Eric Adjetey Anang som för traditionen vidare.

I en intervju med France 24 beskriver han sitt arbete som ett sätt att ge kistorna ett värde.

– Förr visade vi dem inte samma respekt, en kista var en bit trä och den avlidne inuti så gott som ingenting.