Kommunikation, elektricitet, gas och olja. Samhället har blivit allt mer beroende av de ledningar som löper längs havsbotten mellan olika länder och kontinenter.

– Ungefär 99 procent av internet går på havsbotten, så de är väldigt viktiga, säger Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Redan efter sabotaget mot Nord Stream riktades världens strålkastare mot havens mörka djup, och efter den senaste tidens skador på kablar mellan Estland och Sverige respektive Finland har frågan fått ytterligare uppmärksamhet.

– Tidigare har man nog försummat hoten mot de här installationerna mot havsbottnen lite grann, säger Niklas Granholm.

Sensorer och undervattensdrönare

Skadorna på de estländska kablarna upptäcktes bara dagar innan ett toppmöte i Visby mellan de tio länder som ingår i snabbinsatsstyrkan JEF, Joint Expeditionary Force. Om skadorna beror på ett sabotage skulle det kunna vara en markering, säger Granholm.

– Jag säger inte att det är det. Men när man har ett toppmöte där man bland annat säger att "nu ska vi samverka mellan tio nordeuropeiska länder för att möta hotet mot Ryssland", och så händer det här samtidigt i Finska viken. Då skulle det kunna vara en signal, säger han.

Samtidigt, tillägger Granholm, kan han inte uttala sig om huruvida skadan faktiskt beror på ett sabotage eller inte. Klart står att de viktiga kablarna är sårbara, och att det är svårt att skydda dem.

– Det är ju hundratals, tusentals kilometer av kablar som ligger utlagda. Man kan inte räkna med att i varje ögonblick kunna övervaka dem.

Niklas Granholm tror att man i stället kommer att arbeta med att sätta upp sensorer längs med kablarna, som känner av om något pågår och då larmar – så att de resurser som finns då kan flyttas dit.

– Man kan också tänka sig obemannade undervattensdrönare som simmar längs med lederna och undersöker så att inget förändras, säger han.

"Måste gå snabbt"

Men flera frågor återstår innan det kan bli verklighet. Inte minst vem som ska betala för säkerhetslösningarna: staten, eller bolagen som bygger dem?

Niklas Granholm betonar att arbetet måste komma i gång snabbt, annars finns det risk för ytterligare sabotage likt det mot Nord Stream.

– Då kan vi få ständiga avbrott, trassel med internet. Det kan bli elleveranser och gasleveranser som inte fungerar. Allt är mer ihopkopplat nu än det var tidigare, säger han och tillägger:

– Det får inte ta 10–15 år att lösa det här, det måste gå betydligt snabbare.