Det var den 4 maj som meddelandet kom från en halvstatlig iransk nyhetsbyrå att Vida Mehrannias man, den fängslade läkaren och forskaren Ahmadreza Djalali, ska avrättas den 21 maj – drygt sex år efter det att han dömts för spioneri i en kritiserad rättegång i Iran.

I ett öppet brev kräver Vida Mehrannia att få ett personligt möte med utrikesminister Ann Linde (S).

I brevet tar hon upp att datumet fastställdes samma dag som rättegången mot Hamid Noury avslutades i Sverige. Noury är misstänkt för grovt brott mot folkrätten och flera mord i samband med avrättningar av politiska fångar i ett fängelse i Iran 1988.

Hoppas på diplomati

– Det krävs omedelbar handling i min makes fall nu. Jag vet inte varför de har ignorerat mig, varför de inte vill lösa min makes problem. Han är oskyldig. Det är ofattbart, säger Vida Mehrannia.

Hennes förhoppning är att Sverige ska kunna nå en diplomatisk lösning med Iran innan domen hinner verkställas.

Vida Mehrannia säger att både hon och hennes tioåriga son fick beskedet om avrättningens datum genom medierna.

TT: Du säger att de ignorerar dig. Har regeringen sagt något alls till dig?

– De har sagt att de har tagit upp vårt fall på den högsta nivån. Men inget händer. Jag förstår inte vad de har gjort de här sex åren. Vi är under hemsk press, svarar hon.

– Det här är som tortyr. De blundar för vad som händer vår familj.

"Jag är så rädd"

Hon har inte haft direkt kontakt med sin man sedan 2020, säger hon.

– Stressen är enorm. Det är som en mardröm. Jag är så rädd att något ska hända min make. Vad ska jag göra nu? I sex år har jag kämpat, men inget händer. Sverige vill inte lösa problemet, säger hon.

I det öppna brevet skriver Vida Mehrannia att hon "kräver ett formellt möte med Sveriges utrikesminister för att få höra vad Sverige ska göra för att säkerställa att min make, en svensk medborgare, inte avrättas".

"Jag vädjar till dig, minister Ann Linde, att lyssna på oss och träffa mig personligen. Min vädjan är brådskande", avslutar hon.

TT: Tror du att hon kommer att gå med på ett möte?

– Jag vet inte. Jag hoppas på det, men det viktiga är inte mötet. Det viktiga är att något händer.