Renmarkskommittén har regeringens uppdrag att mejsla fram förslag till ny lagstiftning om vilka som ska styra över småviltsjakten och fisket i renskötselområdena i fjällen.
Utredningen tillsattes efter det att Girjas sameby i Gällivare kommun vunnit en principiellt viktig rättstvist mot staten. Högsta domstolen slog fast att det är samebyn, inte staten, som har rätt att bestämma om jakten och fisket inom samebyns gränser. Detta som en följd av urminnes hävd, det vill säga att man under lång tid har brukat marken.
I det delbetänkade som kommittén lämnade på torsdagen är kärnförslaget alltså att staten (länsstyrelserna) fortsätter att utfärda jakttillstånd och fiskekort på de statliga markerna – med undantag för Girjas. Men det är en temporär lösning fram till dess att en ny, permanent lag finns på plats. Enligt kommitténs ordförande, justitierådet Eric M Runesson, är dock inriktningen på kommitténs fortsatta arbete klar.
Samma för alla
– Den bygger på tanken att samebyarna i Lappland erkänns ha en Girjasrätt, det vill säga bättre rätt än staten att upplåta jakt och fiske, säger Eric M Runesson och tillägger att samma rätt bör tillfalla samebyarna söder om Lappland.
Det skissade förslaget innefattar också ett motkrav:
– Samebyarna får inte vägra upplåtelse om de inte har sakliga skäl till det, säger Eric M Runesson.
På DN Debatt uppmanar han till en "bred diskussion" inför slutbetänkandet. Det är ingen hemlighet att jakträttigheter är en känslig fråga. "Tanken på att samebyarna skulle bestämma över jakten och fisket skapar oro hos många som bor i Norrland och som inte råkar vara medlemmar i en sameby. Denna oro och dess orsaker kan behöva begrundas och diskuteras en tid av alla berörda", skriver han.
Det råder också oenighet inom den parlamentariskt sammansatta kommittén. Tre av de nio ledamöterna, M, KD och SD, har reserverat sig mot förslaget: Lagstiftningen bör i stället "ses över i akt och mening att även värna andra intressen än de som representeras av landets samebyar", skriver de i sin reservation.
Hos andra finns en besvikelse över att delbetänkandet inte går raskare fram. "Djupt olyckligt", skriver Anders Erling Fjällås, som representerar Svenska Samernas Riksförbund och är en av kommitténs sakkunniga. "Det riskerar att leda till ytterligare rättsprocesser där flera samebyar kommer att stämma staten eftersom staten Sverige är inkapabel att fatta beslut", skriver han i ett särskilt yttrande.
Fråga för förening
I delbetänkandet föreslås också en variant på bestämmanderätten till jakt och fiske.
– Vi öppnar för lokala initiativ. Om det bildas en förening där samebyn och andra lokala intressenter vill sköta upplåtelserna av jakt och fiske ska det finnas en laglig möjlighet för länsstyrelsen att lämna över rådigheten till föreningen, säger Eric M Runesson.
Renmarkskommittén skulle i delbetänkandet också ge svar på om rätten att styra över jakten inom samebyarnas områden också ska omfatta jakt på älg. Men den frågan får vänta.
– Där är den samfällda uppfattningen att vi behöver mer tid, så vi återkommer i slutbetänkandet. En anledning är att den administrativa regleringen kring älgjakten är ganska snårig, säger Eric M Runesson.
