Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan, är lite förvånad över resultatet i undersökningen som Försäkringskassan gjort av svenskarnas uttag av tillfällig föräldrapenning, så kallad vab, då barnen är sjuka.
Det visar sig att 39,7 procent av vab-dagarna togs ut av papporna i oktober 2021, medan mammorna fortfarande stod för den allra största delen, över 60 procent.
– Vi hade nog trott att jämställdheten skulle åka på stryk av pandemin, men pappornas vabbande har fortsatt att öka lite, säger Niklas Löfgren.
Pandemin har inte påverkat
Trots hemmaarbete för många, både mammor och pappor, under pandemin tycks papporna ha snutit och tröstat sjuka barn i lite högre utsträckning än 2020.
Ökningen är liten, men stadig. Pappornas andel av vabbande har gått sakta uppåt med någon eller ett par tiondelar varje år. I december 2006 låg andelen på 36,8, tio år senare var andelen 38,3. I december 2020 hade den ökat till 39,2, i genomsnitt för hela landet. Ökningen från 2020 till oktober i år är till och med lite, lite snabbare jämfört med tidigare år.
– Tanken med föräldraförsäkringen är att båda föräldrarna ska kunna ha ett arbete och ta hand om familjen. Då behöver man dela på ansvaret, säger Niklas Löfgren.
Men det finns skillnader i landet. På Gotland är pappornas andel 41,4 procent av vabbandet, medan Norrbottenpapporna bara ligger på 37,4 procent av vabdagarna (oktober 2021).
På kommunnivå är det också stora skillnader, men särskilt för små kommuner kan resultatet variera kraftigt, förklarar han.
Överkalixpappor vabbar mest
Pappornas andel av vabbandet är högst i landet i Överkalix, 46 procent av vabdagarna togs ut av männen. I Arjeplog vabbar däremot inte papporna i lika hög utsträckning, där ligger andelen på 26,3 procent.
Totalt sett ökade vabbandet dramatiskt i början av pandemin, berättar han.
– Vi såg att ansökningarna ökade kraftigt då, det var nog en försiktighetsåtgärd för att inte smitta. Det blev en riktig kulle i statistiken i mars-april 2020. Sedan har vi sett samma sak vid skolstarterna 2020 och 2021.
Nu i oktober 2021 var det samma sak igen.
– Vi tror, och Folkhälsomyndigheten säger att det är så, att det beror på RS-viruset, säger Niklas Löfgren.