Esrange får 90 miljoner i rymdkapplöpningen

Regeringen satsar 90 miljoner kronor på att bygga infrastruktur för att skicka upp satelliter i omloppsbana från rymdbasen Esrange. Pengarna är ytterligare bränsle i rymdkapplöpningen där Sverige tävlar mot andra europeiska länder.

En antenn riktad mot rymden på den svenska rymdbasen Esrange. Arkivbild

En antenn riktad mot rymden på den svenska rymdbasen Esrange. Arkivbild

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kiruna2020-10-14 16:05

Den nya satsningen på 90 miljoner kronor under tre år presenteras i samband med att Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, inviger en ny testanläggning för raketteknologi på Esrange utanför Kiruna, som regeringen sedan tidigare har sponsrat med 80 miljoner kronor.

– Vi vet att det ger jobb här och nu, det kommer att locka nya högteknologiska företag till Norrbotten men också till andra delar av Sverige där vi har en stark rymdindustri, och det kommer att fortsätta att utveckla vår redan starka rymdforskning, säger Matilda Ernkrans till TT.

Fredliga ändamål

Satelliterna ska endast användas för civila ändamål, och alltså inte användas av Försvarsmakten för att exempelvis spionera på andra länder, enligt ministern.

– Sverige har ett långt och starkt engagemang för en fredlig användning av rymden. Det engagemanget har vi fortsatt, säger Ernkrans.

– Inte minst är satellituppskjutning väldigt intimt sammankopplat med att förbättra vårt liv på jorden. Det handlar om satelliter som är absolut nödvändiga exempelvis för vår miljö- och klimatövervakning.

"Full kraft framåt"

Rymdbasen Esrange utanför Kiruna ägs av statliga Svenska rymdaktiebolaget (SSC). Bolagets vd Stefan Gardefjord räknar med att de första satelliterna kommer att kunna skjutas upp under 2022.

– Det ligger i sakens natur att det måste ske i samarbete och symbios med globalt ledande aktörer och kundefterfrågan. Det är lite grann ett rörligt mål, men vi tycker att det är viktigt att ha en hög ambition och driva det med full kraft framåt, säger Gardefjord.

Sverige kan därmed bli först med att ha förmåga att skjuta upp små satelliter i omloppsbana från europeiskt territorium – under förutsättning att andra länder inte hinner före.

– Det här är ett område som flera länder avser att satsa på, vilket jag tycker är jättepositivt och bekräftar vår bild av att det finns ett stort behov. Vi pratar Norge, England, Skottland och andra länder. Vi styr inte över i vilken takt andra länder bedriver sin verksamhet, men vi tror att 2022 kommer att innebära att vi har goda förutsättningar att bli först, säger Gardefjord.

Fakta: Sverige i rymden

Sveriges rymdverksamhet inleddes 1961 när den första svenska raketuppskjutningen genomfördes vid den så kallade Robotbyråns försöksplats i Norrbotten. Raketen fick smeknamnet Plutnik.

Fem år senare grundades rymdbasen Esrange nära Kiruna, och 1972 bildades en svensk rymdmyndighet, Rymdstyrelsen, och ett statligt bolag, Rymdbolaget. Idag finns flera företag i landet som arbetar med rymdverksamhet och Sverige har under åren byggt flera satelliter.

Under 2018 tog regeringen för första gången fram en nationell rymdstrategi, för att stärka den svenska rymdverksamheten. I strategin ingår att rymdbasen Esrange moderniseras och utvecklas.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!