Enligt Rymdstyrelsen har data från Odin kommit till användning i ungefär 400 vetenskapliga artiklar av över 1 000 författare från över 30 länder.

Odin sändes upp den 20 februari 2001, och i början av sin färd användes teleskopet ombord till att både titta ut i universum och att spana på atmosfären. Numera riktas det endast mot atmosfären och det är där satelliten verkligen har bidragit.

– Bland annat har man förstått vattenångans roll som växthusgas. Man har också tittat mycket på ozonhålen och förstått hur de har utvidgats, säger Rymdstyrelsens generaldirektör Anna Rathsman.

Nervös väntan

År 2001 trodde man att den skulle kunna mäta data i två år. Men än är den aktiv.

TT: Hur har den överlevt?

– Det som har varit kritiskt för Odins överlevnad är de laddningsbara batterierna. Den kommer bara i skugga en viss tid på året, resten av året är batterierna helt passiva. Det är väldigt spännande, men man har kommit på hur man ska göra det.

I januari i år – efter nära två decennier i drift – gjorde omborddatorn på Odin för första gången en oplanerad omstart. En nervös väntan följde, men tack vare personalens långa vana av att hantera satelliten har nästan allt återställts, enligt Rathsman.

Mats på tur

Frågan är hur länge Odin kan överleva. Ett par år till, kanske, säger Anna Rathsman. Men så har det låtit förut.

– De långa mätserierna är fantastiska och så länge den levererar värdefulla data kommer vi fortsätta stötta Odin.

I september får Odin en helsvensk följeslagare i omloppsbanan, i form av klimatsatelliten Mesospheric airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy.

Eller mer känd som Mats, kort och gott.