Därför blev skyfallet en katastrof i Libyen

Klimatförändringen gjorde skyfallet som orsakade översvämningarna i Libyen mer intensivt och upp till 50 gånger mer sannolikt, enligt en analys. Bristande dammunderhåll och politisk instabilitet bidrog till att förvandla extremvädret till en humanitär katastrof.

Dykare söker efter översvämningsoffer i Darnah i Libyen.

Dykare söker efter översvämningsoffer i Darnah i Libyen.

Foto: Yousef Murad/AP/TT

Klimat2023-09-19 15:00

Fruktansvärda scener utspelade sig i Darnah när extrema skyfall fick två dammar i den libyska stadens utkanter att brista. Flodvågor forsade fram genom gatorna, byggnader spolades ut i havet och hela familjer gick under på ett ögonblick.

Stormen Daniel, som bildades i östra Medelhavet i början av september, gav under tio dagar stora mängder regn till flera länder, däribland Spanien, Grekland, Bulgarien, Turkiet och Libyen.

Det ledde till enorma översvämningar och dödsfall har rapporterats från Bulgarien, Spanien, Turkiet och Grekland – och från Libyen där omkring 4 000 personer har bekräftats döda och många fortfarande saknas.

Ökad sannolikhet

Klimatförändringarna gjorde det kraftiga skyfallet i nordöstra Libyen upp till 50 gånger mer sannolikt, med 50 procent mer regn under perioden, enligt en snabbanalys från forskarnätverket World Weather Attribution. Men händelsen är fortfarande extremt ovanlig och kan i nuvarande klimat väntas en gång på 300–600 år.

I Grekland, Bulgarien och Turkiet har klimatförändringen gjort det kraftiga regnet upp till tio gånger mer sannolikt, med upp till 40 procent mer regn. Den typen av nederbörd kan i området som helhet väntas ungefär vart tionde år, enligt forskarna.

Men i centrala Grekland, som drabbades hårt av översvämningarna, bedöms den typen av regnväder som mindre sannolikt och väntas inträffa en gång på 80–100 år.

Kaskadeffekter

Forskarna pekar också på att förödande effekter i vissa delar av det undersökta området kan kopplas till svagheter i möjligheterna att tackla ovädrets framfart. I Grekland ligger de värst drabbade städerna och samhällena i översvämningskänsliga områden. Och i Libyen bidrog långvarig konflikt, politisk instabilitet, brister i byggen och dåligt dammunderhåll till katastrofens magnitud.

– Klimatförändringen gjorde regnet mer intensivt, säger Friederike Otto, klimatforskare vid Imperial College of London och en av författarna av studien, på en presskonferens.

– Men kombinationen av katastrofer, som Greklands skogsbränder och Libyens långvariga konflikt, har spelat in när det gäller sårbarhet och människors utsatthet.

Fakta: Så har analysen gjorts

World Weather Attribution är ett internationellt forskarnätverk som analyserar klimatförändringens möjliga inverkan på extrema väderhändelser.

För att kvantifiera effekten av klimatförändring på det kraftiga regnet analyserades klimatdata och klimatmodellsimuleringar för att jämföra dagens runt 1,2 graders globala uppvärmning med tidigare förhållanden.

Forskarna delade upp studien i tre geografiska områden:

Libyen, med fokus på nordost, där det mesta av nederbörden föll.

Grekland, Bulgarien och Turkiet, där analysen tittade på den maximala nederbörden under fyra på varandra följande dagar.

Spanien där det mesta av regnet föll på bara några timmar.

Analysen har gjorts på kort tid och inte granskats av andra forskare. Men metoderna som används är vetenskapligt erkända, enligt författarna som dock framhåller att det funnits matematiska osäkerheter eftersom klimatmodeller inte är så bra på nederbörd i mindre områden.

Forskarna kan därför inte helt utesluta att klimatförändringen inte har påverkat sannolikheten för skyfallen men lyfter fram flera aspekter som gör dem "övertygande om" att den har spelat roll, bland annat att ökade temperaturer i allmänhet leder till kraftigare nederbörd och att data från mätstationer i området visar på en trend med mer intensiva regn.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!