Alla mÀnniskor har en roll att spela för att hjÀlpa till att bromsa den globala uppvÀrmningen och dÀrmed minska de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförÀndringen.
Det Àr budskapet frÄn FN:s klimatpanel IPCC som i sin senaste rapport för första gÄngen Àgnar ett helt kapitel Ät hur individens konsumtion och efterfrÄgan pÄ varor och tjÀnster pÄverkar utslÀppen av klimatskadliga vÀxthusgaser.
ââLedare mĂ„ste leda, men vi kan alla göra vĂ„r del, sĂ€ger FN:s generalsekreterare AntĂłnio Guterres.
Minskade utslÀpp
För att begrÀnsa den globala temperaturhöjningen i enlighet med mÄlen i Parisavtalet mÄste utslÀppen av vÀxthusgaser nÄ sin topp inom tre Är, enligt IPCC:s rapport.
För att vĂ€nda skutan mĂ„ste fossila brĂ€nslen fasas ut till förmĂ„n för förnybara alternativ och energibehovet minska radikalt â men politiker bör ocksĂ„ fatta beslut som ger mĂ€nniskor förutsĂ€ttningar att uppdatera sina konsumtionsmönster.
RÀtt politik, infrastruktur och teknologi möjliggör förÀndringar i livsstilar och beteenden som kan resultera i en minskning av utslÀppen av vÀxthusgaser med 40-70 procent till 2050, enligt rapporten som bygger pÄ tusentals vetenskapliga studier.
ââDen samlade forskningen bedömer att förĂ€ndrad konsumtion, efterfrĂ„gan och beteende har en stor utslĂ€ppsminskningspotential och att det Ă€r sĂ€krare att fĂ„ ut den potentialen i praktiken Ă€n potentialen av avancerade tekniska lösningar, sĂ€ger Ă sa Nyblom, miljösociolog vid IVL Svenska Miljöinstitutet.
ââMen potentialen kommer inte att kunna realiseras utan understöd av samhĂ€llets regler, institutioner, infrastruktur och incitament. Vi kan inte lĂ€gga ansvaret för systemförĂ€ndring pĂ„ individen utan hela samhĂ€llet mĂ„ste dra Ă„t samma hĂ„ll.
Cykel och tÄg
Klimatpanelens rapport lyfter en rad Ă„tgĂ€rder för en mer hĂ„llbar livsstil â allt frĂ„n att bli mer energismart till att byta till koldioxidsnĂ„l teknik och förbĂ€ttra effektiviteten hos befintlig teknik.
Störst potential att minska det individuella koldioxidavtrycket finns i de val vi gör för att transportera oss, som att byta förbrÀnningsmotorn mot en elektrisk eller försöka cykla och gÄ mer. Byts lÄngdistansflyg mot tÄg nÀr det Àr möjligt kan de totala utslÀppen frÄn flyget minska med 10-40 procent till 2040, enligt rapporten.
VÀxtbaserad kost Àr ett annat klimatsmart val men att bli vegetarian eller vegan har mindre pÄverkan pÄ utslÀppen Àn att hoppa över en enda lÄngdistansflygning om Äret.
De flesta mÀnniskor tar dock aldrig ett lÄngvÀga flyg. NÀstan hÀlften av de globala utslÀppen kan kopplas till konsumtionen hos de rikaste 10 procenten i vÀrlden.
ââDe allra flesta tycker nog att det Ă€r orimligt och djupt orĂ€ttvist att en liten del av jordens befolkning anvĂ€nder 90 procent av resurserna, sĂ€ger Nyblom.
ââEn hĂ„llbar livsstil kommer att innebĂ€ra materiella uppoffringar för den vĂ€lbestĂ€llda medelklassen men ocksĂ„ möjligheter till förbĂ€ttrad livskvalitet. Exempelvis mer tid till det som faktiskt ger glĂ€dje och Ă„terhĂ€mtning, för det resursrika liv vi lever i dag leder nödvĂ€ndigtvis inte till ett gott liv.
"Falskt argument"
Behovet för den rika vÀrlden att förÀndra den livsstil som för mÄnga har blivit en viktig identitetsmarkör Àr inte alltid populÀrt. Men det Àr hög tid att inse vilken enorm utmaning som vÀntar och vad det Àr vi vÀljer mellan, enligt Nyblom.
ââIbland framstĂ„r det som om vi vĂ€ljer mellan en neddragning av vĂ„rt materiella överflöd eller att fortsĂ€tta med business-as-usual. Det Ă€r ett falskt argument eftersom det lĂ€get inte kommer att finnas kvar, sĂ€ger hon.
ââDet gĂ„r inte att kombinera dagens utslĂ€ppsnivĂ„er med ett stabilt klimat, vilket Ă€r förutsĂ€ttningen för det resursuttag vi har i dag. Framtiden innebĂ€r med nödvĂ€ndighet förĂ€ndring och det finns inte en, utan flera, vĂ€gar till ett hĂ„llbart samhĂ€lle.