Dina val kan hjÀlpa till att rÀdda planeten

Flyga mindre eller bli vegan? FörĂ€ndringar i hur vi lever vĂ„ra liv kan göra stor skillnad nĂ€r planeten blir varmare, enligt FN:s klimatpanel IPCC. –Medelsvensken lever pĂ„ ett sĂ€tt som krĂ€ver fyra jordklot. Det Ă€r inte hĂ„llbart, sĂ€ger miljösociologen Åsa Nyblom.

Hur vi vÀljer att transportera oss pÄverkar klimat och miljö. Bilden Àr frÄn Toronto i Kanada.

Hur vi vÀljer att transportera oss pÄverkar klimat och miljö. Bilden Àr frÄn Toronto i Kanada.

Foto: Nathan Denette/AP/TT

Klimat2022-04-10 07:35

Alla mÀnniskor har en roll att spela för att hjÀlpa till att bromsa den globala uppvÀrmningen och dÀrmed minska de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförÀndringen.

Det Àr budskapet frÄn FN:s klimatpanel IPCC som i sin senaste rapport för första gÄngen Àgnar ett helt kapitel Ät hur individens konsumtion och efterfrÄgan pÄ varor och tjÀnster pÄverkar utslÀppen av klimatskadliga vÀxthusgaser.

– Ledare mĂ„ste leda, men vi kan alla göra vĂ„r del, sĂ€ger FN:s generalsekreterare AntĂłnio Guterres.

Minskade utslÀpp

För att begrÀnsa den globala temperaturhöjningen i enlighet med mÄlen i Parisavtalet mÄste utslÀppen av vÀxthusgaser nÄ sin topp inom tre Är, enligt IPCC:s rapport.

För att vĂ€nda skutan mĂ„ste fossila brĂ€nslen fasas ut till förmĂ„n för förnybara alternativ och energibehovet minska radikalt – men politiker bör ocksĂ„ fatta beslut som ger mĂ€nniskor förutsĂ€ttningar att uppdatera sina konsumtionsmönster.

RÀtt politik, infrastruktur och teknologi möjliggör förÀndringar i livsstilar och beteenden som kan resultera i en minskning av utslÀppen av vÀxthusgaser med 40-70 procent till 2050, enligt rapporten som bygger pÄ tusentals vetenskapliga studier.

– Den samlade forskningen bedömer att förĂ€ndrad konsumtion, efterfrĂ„gan och beteende har en stor utslĂ€ppsminskningspotential och att det Ă€r sĂ€krare att fĂ„ ut den potentialen i praktiken Ă€n potentialen av avancerade tekniska lösningar, sĂ€ger Åsa Nyblom, miljösociolog vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

– Men potentialen kommer inte att kunna realiseras utan understöd av samhĂ€llets regler, institutioner, infrastruktur och incitament. Vi kan inte lĂ€gga ansvaret för systemförĂ€ndring pĂ„ individen utan hela samhĂ€llet mĂ„ste dra Ă„t samma hĂ„ll.

Cykel och tÄg

Klimatpanelens rapport lyfter en rad Ă„tgĂ€rder för en mer hĂ„llbar livsstil – allt frĂ„n att bli mer energismart till att byta till koldioxidsnĂ„l teknik och förbĂ€ttra effektiviteten hos befintlig teknik.

Störst potential att minska det individuella koldioxidavtrycket finns i de val vi gör för att transportera oss, som att byta förbrÀnningsmotorn mot en elektrisk eller försöka cykla och gÄ mer. Byts lÄngdistansflyg mot tÄg nÀr det Àr möjligt kan de totala utslÀppen frÄn flyget minska med 10-40 procent till 2040, enligt rapporten.

VÀxtbaserad kost Àr ett annat klimatsmart val men att bli vegetarian eller vegan har mindre pÄverkan pÄ utslÀppen Àn att hoppa över en enda lÄngdistansflygning om Äret.

De flesta mÀnniskor tar dock aldrig ett lÄngvÀga flyg. NÀstan hÀlften av de globala utslÀppen kan kopplas till konsumtionen hos de rikaste 10 procenten i vÀrlden.

– De allra flesta tycker nog att det Ă€r orimligt och djupt orĂ€ttvist att en liten del av jordens befolkning anvĂ€nder 90 procent av resurserna, sĂ€ger Nyblom.

– En hĂ„llbar livsstil kommer att innebĂ€ra materiella uppoffringar för den vĂ€lbestĂ€llda medelklassen men ocksĂ„ möjligheter till förbĂ€ttrad livskvalitet. Exempelvis mer tid till det som faktiskt ger glĂ€dje och Ă„terhĂ€mtning, för det resursrika liv vi lever i dag leder nödvĂ€ndigtvis inte till ett gott liv.

"Falskt argument"

Behovet för den rika vÀrlden att förÀndra den livsstil som för mÄnga har blivit en viktig identitetsmarkör Àr inte alltid populÀrt. Men det Àr hög tid att inse vilken enorm utmaning som vÀntar och vad det Àr vi vÀljer mellan, enligt Nyblom.

– Ibland framstĂ„r det som om vi vĂ€ljer mellan en neddragning av vĂ„rt materiella överflöd eller att fortsĂ€tta med business-as-usual. Det Ă€r ett falskt argument eftersom det lĂ€get inte kommer att finnas kvar, sĂ€ger hon.

– Det gĂ„r inte att kombinera dagens utslĂ€ppsnivĂ„er med ett stabilt klimat, vilket Ă€r förutsĂ€ttningen för det resursuttag vi har i dag. Framtiden innebĂ€r med nödvĂ€ndighet förĂ€ndring och det finns inte en, utan flera, vĂ€gar till ett hĂ„llbart samhĂ€lle.

Fakta: Parisavtalet

Parisavtalet Àr ett globalt klimatavtal som vÀrldens lÀnder enades om i december 2015. Det trÀdde formellt i kraft i november 2016.

Enligt avtalet ska den globala uppvÀrmningen hÄllas lÄngt under 2 grader jÀmfört med förindustriell nivÄ, med ambitionen att begrÀnsa den till 1,5 grader. Det ska framförallt ske genom minskade utslÀpp av vÀxthusgaser.

Avtalets parter ska successivt skÀrpa sina Ätaganden och förnya eller uppdatera dessa vart femte Är. Det görs i nationella klimatplaner (NDC).

En del av avtalet handlar om att öka förmÄgan att anpassa sig till negativa effekter och hantera skador och förluster som uppstÄr till följd av klimatförÀndringarna.

En grundtanke i avtalet Àr att de lÀnder som har bÀst förutsÀttningar ska gÄ före och att industrialiserade lÀnder ska ge stöd till utvecklingslÀnder. Det ska ske genom klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!