Samhället måste anpassas till en framtid där klimatförändringen väntas innebära att översvämningar till följd av skyfall, höga flöden i vattendrag och högre havsnivåer blir vanligare och mer extrema på många platser runt om i Sverige.
Kyrkogårdar är inget undantag.
I slutet av århundradet kan närmare 200 begravningsplatser i Sverige påverkas av effekterna av ett ändrat klimat, enligt en ännu opublicerad studie.
– Man kan tycka att vad spelar det för roll? De döda är ju ändå döda. Men bara för att man är död slutar man inte att vara viktig för de efterlevande, säger Roger Marjavaara, docent i kulturgeografi vid Umeå universitet, som ligger bakom studien.
– Om en kyrkogård är vattendränkt kan det leda till rörelser under jord, med risk för att kvarlevor förflyttas. Även erosion och jordskred är en risk för kyrkogårdar där det i slutändan kan leda till att kvarlevor förflyttas. En situation ingen önskar.
Vila i frid?
För att bedöma sårbarheten för över 2 800 svenska kyrkogårdar har forskarna vägt samman geografiska parametrar med scenarier om samhällets klimatpåverkan från FN:s klimatpanel IPCC.
I det minst pessimistiska scenariot beräknas mellan 17 och 195 kyrkogårdar i varierande grad befinna sig i riskzonen för klimatförändringens effekter.
– Havsnivåhöjning är inte den stora risken, utan snarare erosion och jordskred. Södra Sverige och västkusten är särskilt utsatt, säger Marjavaara.
– Enligt våra beräkningar kommer det här att bli ett problem, om inte nu så i framtiden. Man ska vila i frid, men det kanske kommer en punkt när alternativet är värre och kvarlevor behöver flyttas.
Ser effekter
Det är viktigt att begravningshuvudmännen förbereder sig inför en framtid med mer extrema väderhändelser till följd av klimatförändringarna, enligt Jan Olov Andersson som är vd för branschorganisationen Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund.
– Vi kan redan nu se effekter på kyrkogårdar och krematorier, exempelvis på grund av översvämningar, säger han.
– Vi har ju haft extremväder under ett antal år nu, så det är viktigt att göra sig medveten om vilka risker som finns. Kyrkogårdarna ligger där de ligger, så det kan ju rent praktiskt handla om att förstärka kring murar och liknande.
"Etisk fråga"
Krematoriet i Arvika har vid två tillfällen stoppat driften av säkerhetsskäl på grund av stigande vatten i närliggande Kyrkviken. Kring Åre kyrka förstördes grusgångar och gräsmattor när ovädret Hans nyligen drog fram. Och på stadskyrkogården i Alingsås byggde man, enligt lokala medier, en mur för att förhindra att gravar skulle rasa ner i en å till följd av översvämning och erosion 2011.
Blir kyrkogårdar stående under vatten får det effekter, enligt Jan Olov Andersson.
– Det är naturligtvis inte trevligt och ett stort arbete att återställa, säger han.
– Det blir också en etisk fråga, att det som är gravsatt kan påverkas. Ligger en kyrkogård så illa till att vatten påverkar murar så att de brister kan det leda till att det spolar med sig urnor och gravsatt aska. Men det är extremfall, jag har inte hört talas om att det har hänt i Sverige. Men risken finns ju.
