Dödsbrand tände gnistan - Sverige i domstol

Aldrig tidigare har så många länder stämts i ett klimatmål. Och ungdomarna skrev också historia när de lämnade in sin stämningsansökan till Europadomstolen för mänskliga rättigheter 2020. De menar att de 32 länderna bryter mot de mänskliga rättigheterna genom att inte göra tillräckligt för att skydda dem från klimatförändringens effekter.

Portugiserna, 11-24 år, bestämde sig för att ta till juridiken efter det att dödliga skogsbränder dragit fram över Portugal 2017. De framhåller att bränderna som inträffat varje år sedan dess är ett direkt resultat av den globala uppvärmningen och att de lider av konsekvenserna. Vissa har svårt att sova, har fått astma och tvingas spendera mer tid inomhus. Andra känner ångest.

– Jag vill ha en grön värld utan föroreningar, jag vill må bra, säger 11-åriga Mariana Duarte Agostinho i en intervju.

– Jag är i med i fallet för att jag verkligen är orolig för min framtid. Jag är rädd för hur platsen där vi bor kommer att se ut.

"Jättestort"

Under onsdagen ska domarna först ta ställning till om fallet, som kallas Duarte Agostinho, uppfyller kriterierna för att prövas i Europadomstolen. Det beror på om ungdomarna anses ha status som ”offer” för ländernas bristande klimatarbete och på om fallet först borde tas upp i nationell domstol, vilket är den vanliga tågordningen.

Ytterligare en knäckfråga är om enskilda stater ska anses ansvariga för de effekter deras koldioxidutsläpp har utanför landets gränser. Det är första gången den frågan avgörs i en rättssal, enligt Salvatore De Rosa som forskar om klimatrörelser och rättssystemet vid Lunds universitet.

– Det här är jättestort. Utfallet kommer att få stor betydelse för andra klimaträttegångar, säger han.

Kraftfull signal

Kan domstolen sätta en bock på dessa kriterier går den vidare och prövar det som ungdomarna hävdar: Att Sverige och övriga 31 stater bryter mot Europakonventionen genom att inte göra tillräckligt för att begränsa klimatförändringarna och leva upp till Parisavtalet.

Avgörandet väntas dröja månader. Men går domstolen på ungdomarnas linje – och deklarerar att det skett en kränkning av de mänskliga rättigheterna – skulle det vara en kraftfull signal, menar De Rosa.

– Det är i så fall inte bara forskare som säger att länderna inte gör tillräckligt, utan även rättsväsendet.

Bindande utslag

Eftersom länderna som har skrivit på Europakonventionen är skyldiga att följa domstolens utslag skulle det i praktiken göra dem bundna att minska sina utsläpp snabbare i linje med Parisavtalet.

Länder som inte följer en dom från Europadomstolen kan i förlängningen straffas med sanktioner inklusive böter.

TT har sökt klimatminister Romina Pourmokhtari (L) som avböjer att kommentera och hänvisar till UD som hanterar ärendet.

UD:s rättschef Elinor Hammarskjöld är Sveriges representant när fallet prövas. Hon uppger att Sveriges hållning är att de unga borde ha vänt sig till nationell domstol – och att Sverige inte kränkt ungdomarnas fri- och rättigheter.

"Vår inställning, som vi delar med de övriga staterna, är att det inte har skett någon sådan kränkning", skriver Hammarskjöld till TT.

Fler klimatmål

Ytterligare två klimatmål är uppe i Europadomstolen för behandling. Bakom det ena står pensionärer från Schweiz, som rest till Strasbourg för att ge ungdomarna sitt stöd.

– Jag önskar dem en framtid, för de är väldigt unga. När de såg allt brinna omkring dem, alla katastrofer, insåg de att de inte skulle ha någon framtid, säger Anne Mahrer till nyhetsbyrån AP.

– Vi kommer förmodligen inte finnas kvar för att bevittna det, men om vi vinner så vinner alla.