Experter om extremvÀrmen: Kommer bli vÀrre

Rekordhetta och vĂ€rmevarningar – det Ă€r ovanligt varmt pĂ„ flera platser pĂ„ jorden just nu. Johan Rockström, chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning i Tyskland och Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, förklarar varför.

Klimatforskare Johan Rockström Ă€r inte förvĂ„nad över att vĂ€rlden slĂ„r vĂ€rmerekord – men att det sker sĂ„ snabbt och kraftfullt Ă€r ovĂ€ntat. Arkivbild.

Klimatforskare Johan Rockström Ă€r inte förvĂ„nad över att vĂ€rlden slĂ„r vĂ€rmerekord – men att det sker sĂ„ snabbt och kraftfullt Ă€r ovĂ€ntat. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Klimat2023-07-18 17:07

TT: Varför ser vi flera vÀrmerekord samtidigt just nu?

– En grundlĂ€ggande faktor Ă€r att vi har en global temperaturhöjning pĂ„ 1,2 grader. Utöver detta spelar havet en avgörande roll. Över 90 procent av uppvĂ€rmningen som Ă€r orsakad av mĂ€nniskans utslĂ€pp hĂ„lls i haven, sĂ„ nĂ€r vi har höga yttemperaturer i Nordatlanten som slĂ€pper ifrĂ„n sig vĂ€rme ut i luften sĂ„ Ă€r det inte förvĂ„nande att vi ser temperaturer lĂ„ngt över den globala uppvĂ€rmningen pĂ„ 1,2 grader, sĂ€ger Johan Rockström.

Det Àr samspelet mellan mÀnniskans klimatpÄverkande utslÀpp och naturliga vÀdervariationer som orsakar vÀrmeböljor, förklarar klimatforskaren.

– Vi har just nu det naturliga klimatfenomenet El Niño som den globala uppvĂ€rmningen orsakad av mĂ€nniskan förstĂ€rker sĂ„ det blir en super-El Niño, och det Ă€r den tredje super-El Niñon pĂ„ 25 Ă„r. Dessa skapar extrem vĂ€rme över hela planeten och följs av extrem torka i vissa delar av vĂ€rlden och översvĂ€mningar i andra, sĂ€ger Johan Rockström.

El Niño Àr ett Äterkommande naturligt fenomen dÀr östliga vindar i Stilla havet avtar vilket gör att varmare vatten sprider sig över havsytan. Det pÄverkar i sin tur klimatet pÄ hela jordklotet.

.

TT: Är temperaturökningarna vi ser i linje med vad forskarvĂ€rlden har berĂ€knat?

– Vi förstĂ„r de grundlĂ€ggande förloppen vĂ€l och vet att vi förstĂ€rker El Niño-fenomenet. Klimatmodellerna förutsĂ€tter exakt den hĂ€r utvecklingen, det vill sĂ€ga att global uppvĂ€rmning förstĂ€rker naturlig variation som leder till extrem hetta, torka och skyfall. Det som Ă€r överraskande Ă€r att det sker sĂ„ snabbt och att vi ibland ligger 4 eller 5 standardavvikelser ovanför det normala. Vi Ă€r inte tagna pĂ„ sĂ€ngen av det sker, men av att det Ă€r sĂ„ starka effekter, sĂ€ger Johan Rockström.

.

TT: Har vi passerat avgörande tröskelvÀrden, sÄ kallade tipping points, för klimatet nu?

– Det ser vi inte. Det finns skĂ€l att vara oroad, men sĂ„ vitt vi vet i dag har vi inte passerat de stora trösklarna. Snarare sĂ„ att super-El Niño blir ett Ă„r nĂ€r vi tvingas uppleva rekordvĂ€rme, men att vi sedan kommer falla tillbaka till mindre extrem vĂ€rme. Men trenden kommer vara att medeltemperaturen fortsĂ€tter att öka. Risken för att korsa trösklarna ligger runt hörnet, kanske om 15–25 Ă„r, dĂ„ vi inte tillfĂ€lligt, som nu, nĂ„r en topp utan mer permanent kliver över 1,5 grader, sĂ€ger Johan Rockström.

.

TT: Hur pÄverkas planeten av vÀrmen?

– En del effekter klingar av, andra syns under vĂ€ldigt lĂ„ng tid. Till exempel nĂ€r det blir stora brĂ€nder sĂ„ kommer effekten av det att synas under vĂ€ldigt lĂ„ng tid. Kraftig vĂ€rmebölja i havet kan pĂ„verka marina ekosystem med lĂ„ngvariga konsekvenser, sĂ€ger Markku Rummukainen.

Omfattande brÀnder ger mer kol i atmosfÀren vilket leder till ytterligare global uppvÀrmning.

.

TT: Kan vi förhindra att vÀrmen fortsÀtter att eskalera?

– Hur mycket varmare det blir beror pĂ„ hur man lyckas i klimatarbetet att minska de globala klimatutslĂ€ppen. Globalt har vĂ€rldens lĂ€nder kommit överens om i Parisavtalet att begrĂ€nsa den globala uppvĂ€rmningen till lĂ„ngt under 2 grader, helst 1,5 grader. Forskning visar att det finns möjligheter och lösningar att strĂ€va mot de mĂ„len, sĂ€ger Markku Rummukainen och fortsĂ€tter:

– Men den nuvarande utvecklingen pekar inte Ă„t det hĂ„llet utan de globala utslĂ€ppen har fortsatt att öka.

Även Johan Rockström ser tunga orosmoln framöver.

– Det kommer att bli vĂ€rre. Jag hoppas innerligt att vĂ€rldens politiska ledare ser det hĂ€r för vad det Ă€r och tar det som en varning.

– Det vi upplever nu Ă€r ett smakprov av en 1,5 graders vĂ€rld. Om 15–20 Ă„r lever vi i en sĂ„dan vĂ€rld permanent och sĂ„ kommer El Niño hĂ€nda ovanpĂ„ det. Det vi ser nu hĂ€nder pĂ„ en 1,2 graders planet, vi Ă€r pĂ„ vĂ€g mot 2,7 grader i slutet av Ă„rhundradet. Man kan knappt förestĂ€lla sig vad vi kommer uppleva dĂ„.

Fakta: El Niño och La Niña

El Niño och La Niña Àr faser i vÀdercykeln El Niño-Southern Oscillation (ENSO). El Niño vÀrmer upp ytvattnet i de östra delarna av Stilla havet medan La Niña kyler av.

El Niño Äterkommer i genomsnitt vartannat till vart sjunde Är och varar vanligtvis nio till tolv mÄnader. Kulmen sker ofta kring jul, dÀrav namnet El Niño (som betyder pojke, eller gossebarnet, pÄ spanska).

El Niño-effekter som ökad nederbörd drabbar vanligtvis delar av södra Sydamerika, södra USA, Afrikas horn och Centralasien, medan svÄr torka kan förekomma över Australien, Indonesien och delar av södra Asien.

Med La Niña rÄder motsatta förhÄllanden. NÀr det blir torrare i Sydamerika blir det oftare ökad nederbörd i Australien med hög risk för översvÀmningar.

Senaste gĂ„ngen som vĂ€rlden upplevde El Niño var 2018–2019.

Det Àr inget onormalt med El Niño och La Niña utan de upptrÀder dÄ och dÄ. Man har sett att de förekommit i alla fall sedan 1800-talet.

KĂ€llor: WMO, SMHI

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!