TT: Varför ser vi flera vÀrmerekord samtidigt just nu?
ââEn grundlĂ€ggande faktor Ă€r att vi har en global temperaturhöjning pĂ„ 1,2 grader. Utöver detta spelar havet en avgörande roll. Ăver 90 procent av uppvĂ€rmningen som Ă€r orsakad av mĂ€nniskans utslĂ€pp hĂ„lls i haven, sĂ„ nĂ€r vi har höga yttemperaturer i Nordatlanten som slĂ€pper ifrĂ„n sig vĂ€rme ut i luften sĂ„ Ă€r det inte förvĂ„nande att vi ser temperaturer lĂ„ngt över den globala uppvĂ€rmningen pĂ„ 1,2 grader, sĂ€ger Johan Rockström.
Det Àr samspelet mellan mÀnniskans klimatpÄverkande utslÀpp och naturliga vÀdervariationer som orsakar vÀrmeböljor, förklarar klimatforskaren.
ââVi har just nu det naturliga klimatfenomenet El Niño som den globala uppvĂ€rmningen orsakad av mĂ€nniskan förstĂ€rker sĂ„ det blir en super-El Niño, och det Ă€r den tredje super-El Niñon pĂ„ 25 Ă„r. Dessa skapar extrem vĂ€rme över hela planeten och följs av extrem torka i vissa delar av vĂ€rlden och översvĂ€mningar i andra, sĂ€ger Johan Rockström.
El Niño Àr ett Äterkommande naturligt fenomen dÀr östliga vindar i Stilla havet avtar vilket gör att varmare vatten sprider sig över havsytan. Det pÄverkar i sin tur klimatet pÄ hela jordklotet.
.
TT: Ăr temperaturökningarna vi ser i linje med vad forskarvĂ€rlden har berĂ€knat?
ââVi förstĂ„r de grundlĂ€ggande förloppen vĂ€l och vet att vi förstĂ€rker El Niño-fenomenet. Klimatmodellerna förutsĂ€tter exakt den hĂ€r utvecklingen, det vill sĂ€ga att global uppvĂ€rmning förstĂ€rker naturlig variation som leder till extrem hetta, torka och skyfall. Det som Ă€r överraskande Ă€r att det sker sĂ„ snabbt och att vi ibland ligger 4 eller 5 standardavvikelser ovanför det normala. Vi Ă€r inte tagna pĂ„ sĂ€ngen av det sker, men av att det Ă€r sĂ„ starka effekter, sĂ€ger Johan Rockström.
.
TT: Har vi passerat avgörande tröskelvÀrden, sÄ kallade tipping points, för klimatet nu?
ââDet ser vi inte. Det finns skĂ€l att vara oroad, men sĂ„ vitt vi vet i dag har vi inte passerat de stora trösklarna. Snarare sĂ„ att super-El Niño blir ett Ă„r nĂ€r vi tvingas uppleva rekordvĂ€rme, men att vi sedan kommer falla tillbaka till mindre extrem vĂ€rme. Men trenden kommer vara att medeltemperaturen fortsĂ€tter att öka. Risken för att korsa trösklarna ligger runt hörnet, kanske om 15â25 Ă„r, dĂ„ vi inte tillfĂ€lligt, som nu, nĂ„r en topp utan mer permanent kliver över 1,5 grader, sĂ€ger Johan Rockström.
.
TT: Hur pÄverkas planeten av vÀrmen?
ââEn del effekter klingar av, andra syns under vĂ€ldigt lĂ„ng tid. Till exempel nĂ€r det blir stora brĂ€nder sĂ„ kommer effekten av det att synas under vĂ€ldigt lĂ„ng tid. Kraftig vĂ€rmebölja i havet kan pĂ„verka marina ekosystem med lĂ„ngvariga konsekvenser, sĂ€ger Markku Rummukainen.
Omfattande brÀnder ger mer kol i atmosfÀren vilket leder till ytterligare global uppvÀrmning.
.
TT: Kan vi förhindra att vÀrmen fortsÀtter att eskalera?
ââHur mycket varmare det blir beror pĂ„ hur man lyckas i klimatarbetet att minska de globala klimatutslĂ€ppen. Globalt har vĂ€rldens lĂ€nder kommit överens om i Parisavtalet att begrĂ€nsa den globala uppvĂ€rmningen till lĂ„ngt under 2 grader, helst 1,5 grader. Forskning visar att det finns möjligheter och lösningar att strĂ€va mot de mĂ„len, sĂ€ger Markku Rummukainen och fortsĂ€tter:
ââMen den nuvarande utvecklingen pekar inte Ă„t det hĂ„llet utan de globala utslĂ€ppen har fortsatt att öka.
Ăven Johan Rockström ser tunga orosmoln framöver.
ââDet kommer att bli vĂ€rre. Jag hoppas innerligt att vĂ€rldens politiska ledare ser det hĂ€r för vad det Ă€r och tar det som en varning.
ââDet vi upplever nu Ă€r ett smakprov av en 1,5 graders vĂ€rld. Om 15â20 Ă„r lever vi i en sĂ„dan vĂ€rld permanent och sĂ„ kommer El Niño hĂ€nda ovanpĂ„ det. Det vi ser nu hĂ€nder pĂ„ en 1,2 graders planet, vi Ă€r pĂ„ vĂ€g mot 2,7 grader i slutet av Ă„rhundradet. Man kan knappt förestĂ€lla sig vad vi kommer uppleva dĂ„.