I sommar har åtminstone fyra klimatrekord noterats: rekordlite is i Antarktis, extremvarma hav samt den varmaste juni och den varmaste dagen som hittills har uppmätts.

Sammantaget är det oroande, anser Ralf Döscher, forskare och enhetschef på Rossby Centre, som är SMHI:s enhet för klimatmodellering.

– Klimatförändringarna ger oss extremer. Det som är uppseendeväckande är att det här är så stora steg från det normala, säger han.

Framför allt reagerar han på de enorma förändringarna när det gäller havsisen i Antarktis. I mitten av juli hade istäcket minskat med en yta nästan lika stor som fem Sverige, jämfört med medelvärdet för samma månad 1981-2010. Det har aldrig tidigare uppmätts så lite is i juli.

– Det är exceptionellt lite is för juli. Det är extremt. Jag hade förväntat mig en mer långsam utveckling.

Värmebölja i Östersjön

Döscher reagerar också på att haven varit ovanligt varma.

I juni var den globala ytvattentemperaturen i genomsnitt varmare än någon annan junimånad som EU:s klimattjänst Copernicus registrerat. I Nordatlanten har det hittills aldrig uppmätts så höga temperaturer för juni som i år.

De nya havsrekorden innebär att jorden har hamnat "på okänd mark", står det på Copernicus hemsida.

– Vi har aldrig haft marina värmeböljor i den här delen av Atlanten. Jag hade inte förväntat mig detta, säger Daniela Schmidt, professor i geovetenskap vid University of Bristol, till BBC.

Utanför Irlands västkust var ytvattentemperaturen fyra-fem grader varmare än normalt några dagar i juni. Det klassas som en "bortom extrem"- värmebölja av den amerikanska myndigheten NOAA.

Även Östersjön drabbades av en värmebölja, som kategoriserades som extrem.

– Det är extremt avvikande, säger Döscher.

Värmerekord

Även i luften är det ovanligt varmt. Juni var den varmaste junimånaden som hittills har uppmätts globalt, enligt Copernicus.

Dessutom har nya rekord noterats för den enskilt varmaste dagen som uppmätts – sett till den globala genomsnittstemperaturen. Tidigare toppnotering var 16,92 grader i augusti 2016. Men den 3 juli i år var det ännu varmare. Dagen efter slogs rekordet igen och samma sak hände i två dagar till, fram tills att rekordet landade på 17,23 grader den 6 juli.

I torsdags hade rekordet från augusti 2016 slagits 22 dagar i rad, enligt University of Maine.

– Det är inte osannolikt att juli slår rekordet för juni som den varmaste månaden hittills, säger Döscher, som poängterar att värmerekordet inte är fastslaget förrän alla väderinstitut sammanställt mätningarna, i slutet av månaden.

Så påverkar El Niño

Rekorden tros bero på människans påverkan på klimatet i kombination med naturliga klimatsvängningar. Dessutom bidrar väderfenomenet El Niño, som regelbundet skapar varmare temperaturer på jorden och just nu är extra stark.

Det råder dock oenighet bland forskarna om huruvida dessa rekord betyder att klimatförändringarna går snabbare än väntat.

Döscher poängterar att det än så länge saknas bevis för att jordens klimat skulle ha nått en så kallade tipping point, brytpunkt. Det skulle i så fall betyda att dagens klimatförändringar skapar nya processer som i sin tur ökar takten på krisen.

Ett exempel på en tipping point är om Nordpolen blir isfritt, eftersom ett mörkt hav drar till sig värme medan snö och is reflekterar bort den.

TT: Varför ska man bry sig om de här rekorden?

– Vi har ett varmare klimat med 8 miljarder människor på jorden. Det är inte tydligt hur vi ska anpassa oss till det här. Därför ser jag anledning att vara orolig, säger Döscher.