1. Gästlistan
COP28 slår rekord i antal deltagare – som väntas överskrida 70 000. De som reser till Dubai som representant för en regering är i minoritet och får sällskap av forskare, företag, journalister, lobbyister, aktivister och andra som har ett intresse av att synas under det två veckor långa mötet.
I sista stund gick klimatkonferensen miste om påvlig glans eftersom Franciskus fick ställa in. Inte heller dyker presidenterna för de största utläppsbovarna, Kina och USA, upp. Men Storbritanniens kung Charles – ibland kallad klimatkungen – ska invigningstala.
Första dagarna hålls ett toppmöte mellan världsledare medan ansvariga ministrar brukar anlända mot slutet för att ro förhandlingarna i land.
2. Hälsokontrollen
Årets klimatmöte beskrivs av många som det viktigaste sedan Parisavtalet slöts 2015. Det beror bland annat på att det för första gången genomförs en slags hälsokontroll av hur det går i arbetet med att genomföra avtalet.
Den så kallade globala översynen ("global stocktake") sammanfattar hur ländernas gemensamma insatser och åtaganden ligger till i förhållande till Parisavtalets mål och processen ska avslutas i Dubai. Förhoppningen är att slutsatserna (spoiler alert: världen gör inte tillräckligt mycket, tillräckligt snabbt) ska leda till ökade ambitioner.
3. Pengarna
Pengar, pengar, pengar. Det är knäckfrågan i förhandlingarna.
En följetong är de 100 miljarder dollar i klimatfinansiering som rikare länder varje år ska betala till mindre utvecklade länder för att hjälpa dem att begränsa utsläpp och hantera klimatförändringar. Det har dröjt flera år utan att alla pengar som utlovats har levererats, vilket lett till dålig stämning och skadat förtroende mellan parterna. Nu pekar prognoser dock på att målet för första gången uppnåddes förra året.
Förra året skedde ett genombrott då COP27 enades om en fond där rikare länder ska bidra ekonomiskt till fattigare länder som drabbas av skador och förluster i klimatförändringens spår. Det hyllas som en framgång för klimaträttvisan, men exakt hur fonden ska fungera har varit ett stridsämne sedan dess. Lite oväntat lyckades man komma överens om detta redan den första dagen på COP28 i Dubai.
4. Formuleringarna
FN:s klimattoppmöte bygger på konsensus – det räcker med att ett land sätter sig på tvären för att avtal ska falla. Stora utsläppsbovar, låglänta önationer, fossilberoende stater och utvecklingsländer måste alltså hitta gemensam grund och delegaterna synar noga varenda formulering ned till minsta kommatecken.
En stridsfråga i Dubai lär bli framtiden för fossila bränslen. COP26 enades om en "nedfasning" av viss kolkraft medan olja och gas lämnades utanför. I år driver exempelvis EU på för en överenskommelse om utfasning av alla fossila bränslen utan utsläppsminskande åtgärder, som koldioxidinfångning ("unabated fossil fuels"). Diskussion väntas kring formuleringar om nedfasning (mildare), utfasning (tuffare) och huruvida det ska handla om alla fossila bränslen eller bara de vars utsläpp inte fångas in.
5. Protesterna?
Emiratens kungahus har maktmonopol, inga politiska partier är tillåtna och mötesfriheten är kringskuren. Den begränsade yttrandefriheten väcker oro över möjligheterna för civilsamhället att höja sin röster under COP28.
Dubai har lovat "utrymme för klimataktivister att samlas fredligt". Men Human Rights Watch varnar för "absolut nolltolerans" mot oliktänkande. Ett orosmoln är att avancerad teknik som ansiktsigenkänning och AI används för att övervaka offentliga platser och internet, enligt organisationens expert på Förenade arabemiraten.
– Vi är djupt oroade över hur den här teknologin kommer att påverka förmågan för deltagare på COP28 att tryggt, säkert och fritt delta i konferensen, säger Joey Shea.