Klimatförändringarna går allt snabbare och drivs på av människan, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Planeten är redan 1,1 grader varmare än under förindustriell tid och utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka. För att hindra de värsta effekterna av klimatförändringarna måste utsläppen av växthusgaser ner till så nära noll som möjligt – och det snabbt. Men bortom utfasningen av fossila bränslen undersöker forskare och företag andra tekniska lösningar för att bromsa utvecklingen.
1. Stoppa solens strålar för att kyla planeten
Manipulation av klimatet – så kallad geoengineering – är kontroversiellt. Vissa forskare ser det som en sista utväg för att bromsa den globala uppvärmningen medan andra pekar på stora risker som kan få oanade och farliga konsekvenser.
Sverige befann sig plötsligt i centrum för debatten sedan forskare från det amerikanska universitet Harvard fått grönt ljus att skicka upp en testballong från Esrange i Kiruna, i syfte att undersöka om det skulle gå att kyla planeten genom att skicka ut strålningsreflekterande partiklar i atmosfären. Men i mars meddelades att solexperimentet ställdes in, efter protester från såväl miljörörelsen som Samerådet.
– Frågan om geoengineering är väldigt omdiskuterad. Vi har konstaterat att frågan behöver diskuteras mer, i vetenskapliga kretsar och i samhället i stort, sade Stefan Gustafsson, strategichef vid Rymdbolaget som driver rymdbasen Esrange, till TT.
2. Dammsuga bort koldioxid från luften
Även om utsläppen skulle minska framhåller forskare att det sannolikt inte kommer att gå att nå målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader utan att plocka bort en del av den koldioxid som redan har släppts ut. Det kan handla om mellan 100 miljarder och 1 000 miljarder ton det här århundradet, enligt FN:s klimatpanel IPCC.
Träd som tar upp koldioxid från atmosfären är ett sätt att göra det. Men de kan avverkas, skötas dåligt eller gå upp i rök. Därför behövs sannolikt även någon form av teknisk lösning för att fånga in mer koldioxid.
CCS-teknik stoppar utsläpp genom att fånga in rökgas från industriskorstenar medan DAC-teknik suger koldioxid från atmosfären. Därefter kan koldioxiden lagras eller användas som bränsle. Kritiker anser att det riskerar att leda till att aktörer inte tar itu med det verkliga problemet: att utsläppen måste minska radikalt. Koldioxidinfångning är också dyrt och befinner sig fortfarande i startgroparna.
3. Flytande solceller när marken tryter
Efterfrågan på förnybar energi är enorm i världen – men när nya anläggningar ska byggas finns risk för att planerna krockar med andra intressen. I tätbefolkade länder kan det vara ont om yta och ett sätt att komma runt det är flytande solkraftsparker.
Vattnets kylande effekt gör också att solpanelerna kan generera ännu mer elektricitet än när de traditionellt är placerade på tak.
Flera länder har satsat på tekniken. Singapore har en av världens största flytande solparker, på en yta motsvarande 45 fotbollsplaner och som producerar tillräckligt med el för att driva öns fem vattenreningsverk. Indonesien har börjat bygga det som ska bli Sydostasiens största flytande solcellspark. Och mitt i de schweiziska alperna flyter solceller på den artificiella sjön Lac des Toules, 1 810 meter över havet. Det är en av världens högst belägna flytande solcellsanläggningar.
4. Kyla havet så att koraller kan överleva
Trots att det är kontroversiellt att mixtra med klimatet vill forskare i Australien ge geoengineering en chans för att försöka rädda Stora barriärrevets koraller.
Experiment pågår där droppar med havsvatten sprejas mot himlen. När vattnet avdunstar blir saltkristaller kvar och forskarna undersöker nu om partiklarna kan hjälpa till att göra moln ljusare och blockera solens strålar. Tanken är att bromsa hastigheten med vilken höga temperaturer och varmt vatten bleker korallerna.
Projektet är det första fältförsöket i sitt slag. Men vid ett test i mars lyckades man inte åstadkomma någon signifikant förändring av molnen.
Projektet har väckt oro hos en del experter, delvis för att australierna inte har publicerat så mycket kring sina resultat. Forskargruppen framhåller även att de eventuella fördelarna med ljusare moln kommer att minska med tiden om inte andra åtgärder sätts in för att bromsa klimatförändringarna.
5. Drönare vill göra det enklare att plantera träd
Många länder har lovat att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2050. De ska alltså balansera de utsläpp som görs med negativa utsläpp, det vill säga koldioxid som redan finns i atmosfären ska sugas upp, samlas in eller på andra sätt tas om hand.
Här har skogen en viktig roll att spela som naturlig förvaringsplats av kol. FN:s klimatpanel IPCC pekar på återskogning som ett av de mest effektiva vapnen i kampen mot klimatförändringarna.
För att hjälpa till att återställa eldhärjade skogar och mildra effekterna av den globala uppvärmningen vill ett flertal företag nu sprida frön från drönare. Några av dem har lovat att plantera en miljard träd på ett år.
Drönare kan plantera träd snabbare än människor och på avlägsna platser som är svåra att nå. Men många frön måste spridas för att ett enda ska gro och det finns få bevis för att någon ansenlig mängd av de frön som planterats från luften har slagit rot.