Forsande vatten genom centrala Åre, bajsvatten i Göta älv och ett urspårat tåg utanför Hudiksvall. Ovädret Hans har orsakat stora problem de senaste dagarna.
I framtiden riskerar vi att få se fler och mer intensiva regnoväder, i samband med den globala uppvärmningen. Men hur kommer det sig att global uppvärmning inte bara ger värmeböljor, utan även kraftigare regn?
Det har bland annat att göra med att varm luft kan innehålla mer vattenånga än kall, förklarar Gunilla Svensson professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Hon ger ett exempel där en person duschar i ett varmt respektive kallt rum.
– I ett varmt rum kan man duscha länge utan att det ger imma på exempelvis speglar. Men är det kallare i rummet kondenserar det snabbare. När luften är mättad börjar den fälla ut på spegeln.
Rekordvarmt i haven
Att varm luft kan innehålla mer vattenånga gör att en varmare atmosfär skapar förutsättningar för mer intensiva regn.
Om man tar ovädret Hans som exempel beräknas det ha påverkats av höga yttemperaturer i haven, förklarar Gunilla Svensson.
Havsytorna nådde nya rekordtemperaturer i juli, visar siffror från EU:s klimattjänst Copernicus. Det har gjort att även luften blivit varmare. När den varma luften söderifrån mötte kallare luft från Arktis uppstod ett lågtryck där den varmare luften steg, kyldes av och bildade regnmoln.
– Ju varmare luft man har ju mer vattenångor, och desto mer energi blir det i systemet. Det är därför det har blivit väldigt mycket nederbörd och blåst mycket de senaste dagarna, förklarar Gunilla Svensson.
Mer problem i norra Sverige
Redan i dag regnar det mer i Sverige än tidigare till följd av den globala uppvärmningen. Sedan 1930 har regnmängderna ökat från 600 millimeter till 700 millimeter om året, visar statistik från SMHI.
Även extremregnen har blivit fler, enligt både SMHI och FN:s klimatpanel IPCC. I framtiden väntas de komma ännu oftare och bli mer intensiva.
Hur ofta de inträffar och hur intensiva de blir påverkas av utsläppen av växthusgaser. I Sverige kan extremregnen bli mellan 20-40 procent fler år 2100, visar beräkningar från SMHI.
I dag är det vanligare med extrem nederbörd och skyfall i södra Sverige. Men när klimatet blir varmare kommer även norra Sverige drabbas i högre grad, enligt Gunilla Svensson.
– Det kommer att flytta längre och längre norrut, och bli intensivare regn även där, säger hon.
Regnigare vintrar väntas
Det är dock många faktorer som påverkar vilken skada extremregn ger. En del handlar om vilken tid på året regnet faller. I dag inträffar skyfall främst på sommaren. Då kan regn i högre grad tas upp av växtlighet eller avdunsta.
Men i framtiden väntas mer nederbörd i form av regn under höst och vinter. Något som kan ställa till det, enligt Berit Arheimer, professor i hydrologi på SMHI.
– Då har vi inte effekten att vattnet tas upp av växtligheten eller avdunstar på samma sätt. Även om det inte är så stora vattenmängder kan det ge stora konsekvenser och översvämningar, säger hon.
Men trots ökade regnmängder i framtiden väntas även problem med vattenbrist öka, främst i Sveriges sydöstra delar.
– På vissa håll kommer det ändå bli torrare, eftersom det samtidigt kommer att avdunsta mer vatten, säger Berit Arheimer.