Framtiden är gemensam och vi måste skapa den tillsammans, framhöll dåvarande statsminister Olof Palme när han talade under FN:s första miljökonferens – i Stockholm 1972. Mötet resulterade bland annat i Stockholmsdeklarationen med en rad principer om miljö och utveckling och att FN:s miljöprogram Unep bildades.

Ett halvt sekel senare står Sverige, tillsammans med Kenya, värd för ett nytt högnivåmöte om klimat och miljö: Stockholm+50, som väntas samla ett tiotal stats- och regeringschefer och uppemot hundra klimat- och miljöministrar. Syftet är att snabba på klimatomställningen med utgångspunkt i löften som redan har gjorts.

– Vi måste öka takten, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).

– Stockholm+50 handlar om hur vi ser till att få de resultat som vi måste få för de åtaganden som redan är gjorda. Möten där man hela tiden gör nya åtaganden spelar ingen roll om man inte levererar på det som man redan har kommit överens om.

Många möten

En amerikansk delegation ledd av klimatsändebudet John Kerry, FN:s generalsekreterare António Guterres, Kenyas president Uhuru Kenyatta och Unep-chefen Inger Andersen finns på gästlistan till FN-konferensen på Stockholmsmässan den 2–3 juni. Därtill hålls en rad andra evenemang under veckan, bland annat möten om implementeringen av Parisavtalet och omställningen inom tung industri.

– Det är en vecka då världen kommer att samlas i Stockholm och ha fokus på att öka takten i omställningen, säger Strandhäll.

Med Stockholm+50 vill FN uppmärksamma att det har gått 50 år sedan mötet som bidrog till att lyfta miljöfrågorna globalt. Men kritiker menar att det inte finns mycket att fira, med tanke på hur långsamt arbetet går trots vetskapen om brådskan i att bromsa uppvärmningen och hejda förlusten av biologisk mångfald.

Klockan tickar

Inget land lever upp till sina åtaganden inom Parisavtalet. Och sedan 1972 har bara en tiondel av de hundratals globala miljö- och utvecklingsmål som världen enats om uppnåtts eller tagit betydande steg framåt, enligt Stockholm Environment Institute.

TT: Hur ska Stockholm+50 bidra till en högre växel i klimatarbetet och inte bli ännu ett i raden av möten med fina ord som inte blir verklighet?

– Det är den starka kritiken som världens politiska ledare måste ta till sig. Sverige ska naturligtvis göra sin del, men fler länder måste göra mer, fortare, säger Strandhäll.

– Det som är unikt med Stockholm+50 är att det fokuserar på helheten och genomförandet av helheten. Hjärtat är tre högnivådialoger som kommer att fokusera på brådskan att ställa om, en hållbar inkluderande återhämtning efter pandemin och hur vi ska öka takten i genomförandet av existerande åtaganden.

Klarar inte målet

Strandhäll framhåller att Sverige "springer i ledarklungan" i klimatarbetet. Men med nuvarande politik kommer inte heller landet som har sagt sig vilja bli "den första fossilfria välfärdsstaten" att klara målet noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2045, enligt Klimatpolitiska rådet.

TT: Hur ska du se till att Sverige når klimatmålet?

– Jag är övertygad om att vi kan klara det och ska klara det, säger Strandhäll.

– I Sverige har den gröna omställningen tagit fart. Vi har indikationer på att vi kommer att kunna nå en del etappmål till 2030 men att vi också behöver steppa upp för att klara hela vägen till 2045. Mer åtgärder behövs och vi har många satsningar på gång, exempelvis inom industrin. Omställningen är även på gång inom transportområdet.

"Akut kris"

När bollen för FN-mötet sattes i rullning var det nog få som trodde att det skulle äga rum samtidigt som ett krig rasar i Europa. Rysslands invasion av Ukraina har visserligen riktat strålkastaren mot världens beroende av fossila bränslen – den största boven bakom klimatförändringarna – men har också fått klimatfrågan att hamna i bakvattnet när världsledarna är upptagna med annat.

– Vi befinner oss i en akut klimatkris. Asfalten smälter i Indien, fåglar trillar ner och dör på grund av värme, vi har skyfall och översvämningar i Sverige, säger Strandhäll.

– Min förhoppning med Stockholmsmötet är att världens politiker visar ansvarstagande. Jag hoppas och tror att man ska klara av att hålla fokus på det som vi är där för.