Redan inom 20 år kommer den globala medeltemperaturen att nå eller ha passerat 1,5 graders uppvärmning, konstaterar FN:s klimatpanel IPCC. Den nya rapporten visar att utsläpp av växthusgaser till följd av mänsklig aktivitet står för ungefär 1,1 grader av uppvärmningen från slutet på 1800-talet.
Klimataktivisten Greta Thunberg menar att rapporten inte innehåller några överraskningar, utan bekräftar vad tidigare studier visat – att det är ett nödläge.
"Den talar inte om för oss vad vi ska göra. Det är upp till oss att vara modiga och fatta beslut baserade på de vetenskapliga bevisen i dessa rapporter. Vi kan fortfarande undvika de värsta konsekvenserna, men inte om vi fortsätter som i dag, och inte utan att behandla krisen som en kris", skriver hon.
Stora risker
Rapporten redogör för det aktuella kunskapsläget utifrån 14 000 vetenskapliga artiklar och visar att många av de förändringar som kan observeras i dag är utan motstycke på hundratusentals år.
Christian Azar, professor i energi och miljö på Chalmers tekniska högskola i Göteborg, beskriver rapporten som "otroligt väl underbyggd".
– Det är väldigt tydligt att temperaturen fortsätter att gå upp, att havsnivåer stiger och att våra utsläpp av framför allt koldioxid från förbränning av fossila bränslen är huvudorsaken till detta. Fortsätter vi så utsätter vi oss för stora risker och de riskerna tycker jag vore dumma att ta, säger han.
Christian Azar pekar bland annat ut havsnivåhöjningen som en av de stora riskerna.
– Det finns otroligt många människor som bor nära kusterna och bor man i rika länder kan man ofta göra saker för att skydda sina städer. Bor man i fattiga länder som är väldigt tätt befolkade tvingas man flytta från sina jordbruksmarker in mot land, vilket kan leda till social oro och instabilitet.
Extremväder vanligare
Om temperaturhöjningen fortsätter kommer det bland annat att bli vanligare med extremväder som värmeböljor och extrema skyfall, samtidigt som havsisar och glaciärer kommer att smälta fortare. Fler platser kommer att drabbas av torka med skogsbränder och minskade skördar som följd – vilket slår hårt mot invånare i fattiga länder som är beroende av jordbruk för sin försörjning.
Enligt Gunilla Svensson, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, är IPCC:s slutsatser inte förvånande. Det är samma budskap som i tidigare rapporter, men den här gången med ett ännu större forskningsunderlag bakom, säger hon.
TT: Kan rapporten få för betydelse för världens beslutsfattare?
– Jag hoppas verkligen det för budskapet är väldigt tydligt. Om vi vill nå målet om att hålla jordens uppvärmning under 2 grader, eller helst under 1,5 grad, så krävs det omedelbara insatser för att begränsa koldioxidutsläppen, främst genom att sluta förbränna fossila bränslen.
Lång temperaturökning
Enligt rapporten skulle det ta 20-30 år att stabilisera de ökande temperaturerna om vi reducerade utsläppen av växthusgaser radikalt.
– Den koldioxid vi släpper ut i dag ger en temperaturökning under en väldigt lång tid framöver. Om vi gör drastiska åtgärder nu och begränsar alla utsläpp kommer vi fortfarande se en varmare jord många år framöver, säger Gunilla Svensson och fortsätter:
– Det är inte kört men det krävs stora insatser globalt. Å andra sidan har världen visat att man kan göra väldigt stora insatser när det kommer en pandemi. Det finns möjligheter om viljan finns och det är väl där man som privatperson kan hjälpa till att lägga ett tryck på samhällsbyggarna och våra beslutsfattare om att det här är viktigt.
Behöver ändra system
Christian Azar säger att kunskapsläget är väldigt gott när man pratar om att vi människor orsakar temperaturökningen. Däremot finns det fortfarande en osäkerhet kring hur mycket varmare det kommer att bli om vi fortsätter släppa ut koldioxid som i dag. Det går inte heller att svara exakt på vad som händer om gränsen på 1,5 eller 2 grader överskrids.
– Temperaturen tenderar att öka nästan linjärt med hur mycket koldioxid vi släpper ut. Det sticker inte plötsligt i väg så att hela civilisationen går under.
Han betonar dock att de risker som finns gör att vi bör agera i klimatfrågan. Däremot känner han sig inte hemma i retoriken om att hela samhällsstrukturer måste förändras för att lösa krisen.
– Vi behöver ändra våra energisystem, transporter och en del av jordbrukssystemen, men inte hela vårt samhälle generellt sett.