Fortsatta strider om EU:s skogsstrategi

EU-kommissionens nya skogsstrategi började väcka högljudd debatt långt innan den ens skulle bli offentlig. Nu har den presenterats – och debatten lär fortsätta.

Nu har EU-kommissionen presenterat sin nya strategi för hur unionens skogar ska brukas och skyddas. Arkivbild.

Nu har EU-kommissionen presenterat sin nya strategi för hur unionens skogar ska brukas och skyddas. Arkivbild.

Foto: TT

Klimat2021-07-16 10:01

De flesta är överens om att skogen spelar en mycket viktig roll i klimatarbetet, för ekonomin och för den biologiska mångfalden. Men vägvalen för att nå dessa mål skapar upprörd diskussion.

– Jag kan konstatera att det här är en mardröm för det svenska skogsbruket, som rentav skadar klimatarbetet, säger den svenska EU-parlamentsledamoten Emma Wiesner (C).

Hon har just tagit del av den slutgiltiga versionen av EU-kommissionens nya skogsstrategi som presenterades under fredagen. Det är ett omfattande dokument med riktlinjer för hur kommissionen vill att medlemsländerna ska utforma sin skogspolitik.

Livskraftiga skogar

Målet är enligt kommissionen att skapa ett hållbart och lönsamt skogsbruk, som ger livskraftigare och friskare skogar med större förmåga att suga upp koldioxid från atmosfären, bevara den biologiska mångfalden och samtidigt öka möjligheterna till rekreation och ekoturism.

– Det som nu har presenterats är en skogsbruksfientlig strategi som sätter standard för hur skogsbruket ska skötas på EU-nivå. Men det finns ju inte en enda typ av EU-skog; vi kan inte reglera grekiska olivlundar likadant som den svenska skogen, säger Emma Wiesner.

Hennes parlamentskollega Pär Holmgren (MP) är dock betydligt mer positiv:

– Vi gröna brukar ju ofta vara rätt kritiska mot kommissionens utspel i klimat- och hållbarhetsfrågor. Men här känns det faktiskt som att kommissionen på riktigt börjar få det helhetsperspektiv på skogsbruket som krävs. I stort tror jag det kan komma mycket gott av detta.

Färre kalhyggen

Den nya skogsstrategin innehåller bland annat formuleringar om att begränsa kalhyggesbruk. Metoden ska bara få användas i särskilt motiverade fall, skriver EU-kommissionen. Anledningen är bland ett ökat läckage av växthusgaser från marken och risken att skada den biologiska mångfalden.

– Att man ska begränsa detta är en katastrof för det svenska skogsbruket. Det är den konventionella metoden i Sverige, som vi har byggt upp erfarenhet kring i generationer. Det är klart att mer kan göras, men metoden har förbättrats och varit framgångsrik för det svenska skogsbruket under lång tid, säger Emma Wiesner.

Hon tillägger att det svenska skogsbruket har genomgått stora förändringar både på 70- och 90-talet.

– Därefter har antalet blandskogar ökat och vi ser stora förbättringar vad gäller skogens biodiversitet. Att då sätta en sådan här strategi uppifrån och ned på EU-nivå blir mycket märkligt, säger Wiesner.

Nationell kompetens

Pär Holmgren menar att kommissionens strategi inte handlar om någon detaljstyrning, utan snarare kan liknas vid en önskelista som länderna sedan ska sträva efter att förhålla sig till.

– I slutänden är det Sverige som bestämmer över sin egen skogspolitik, för det är en nationell kompetens. Och jag vet att Centerpartiet vet det. Ändå är det vad de vill lyfta upp i debatten. Jag upplever det som en dimridå, för att de inte vill diskutera själva skogsbruksmetoderna, säger Pär Holmgren.

– Förutsättningarna är olika i olika delar av Sverige. Men i stort måste vi ha en inriktning som tar oss bort från kalhyggesbruket som norm för att öka mångfalden och klimatnyttan i skogen. Det kommer dessutom att leda till betydligt fler arbetstillfällen inom skogsbruket, tillägger han.

Ekonomisk kompensation

Bland de många förslagen finns åtminstone ett som de flesta tycks kunna uppskatta. Det handlar om att skogsägare ska få ersättning om de får begränsade möjligheter att avverka sin skog.

– Av egen erfarenhet vet jag att många skogsägare vill ta mer ansvar för att öka den biologiska mångfalden och binda in mer kol i sina marker, och då måste de kunna få ekonomisk ersättning för det. Jag tror det är en knäckfråga som kunde lösa många av de blockeringar som finns i skogsdebatten i dag, säger Pär Holmgren.

Han hänvisar till beräkningar att det skulle vara ett mycket kostnadseffektivt sätt att öka upptaget av koldioxid.

Tanken är att EU-länderna redan under 2021 ska börja se över hur kommissionens nya skogsstrategi kan förverkligas.

– Då kommer jag och Centerpartiet försöka se till att man fortfarande respekterar nationell kompetens på skogsbruksområdet så mycket det bara går, när det kommer till konkreta lagförslag, säger Emma Wiesner.

Fakta: En strategi för EU:s skogar

EU-kommissionens nya skogsstrategi innehåller riktlinjer för hur unionens skogar bör skötas för att bland annat skapa förutsättningar för ett hållbart skogsbruk, ökad klimatnytta och bevarad biologiska mångfald.

Skogsstrategin är en bärande del i EU:s gröna giv och handlar exempelvis om att:

Skapa ökat skydd för primärskogar och äldre skogsbestånd inom unionen.
Återskapa skadade skogsområden.
Öka upptaget av koldioxid med cirka 15 procent i skog och mark.
Begränsa kalhyggesbruk (trakthyggen).
Plantera tre miljarder nya träd fram till 2030, på ett sätt som tar hänsyn till platsernas ekologiska förutsättningar ("rätt träd på rätt plats för rätt ändamål").
Skapa ersättningssystem för skogsägare som får begränsade möjligheter att avverka sin skog.
Ta fram ett system för övervakning och rapportering av tillståndet i medlemsländernas skogar.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!