Från pixlar i storstaden till potatis i landet

Mindre, enklare, billigare – och med en bäver som närmsta granne. David och Eliza Roxendal bor på 25 kvadratmeter, i ett "tiny house" byggt av egensågat virke. –Mer hållbart tror jag knappast att det kan bli, säger David Roxendal.

Eliza och David Roxendal bor i ett tiny house i Garpenberg i Dalarna. Huset står på flaket till en gammal militärlastbil och intill har de ett växthus, där duschen har placerats bland tomatplantorna.

Eliza och David Roxendal bor i ett tiny house i Garpenberg i Dalarna. Huset står på flaket till en gammal militärlastbil och intill har de ett växthus, där duschen har placerats bland tomatplantorna.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Klimat2021-08-29 06:40

Under uppväxten i en religiös sekt med Klippiga bergen som bildskön kuliss till barndomens utomhuslekar odlades intresset för naturen. Efter det jobbade han 15 år i it-branschen innan han tröttnade på tangentbord och pixelögon. När brodern ringde och frågade om de skulle börja med permakultur i Dalarna var det David Roxendals räddning ur det som han beskriver som ett komaliknande tillstånd.

– Att få jobba med händerna och odla kändes helt rätt. En total vändning från mitt tidigare liv.

I sex år bodde Roxendal i Stjärnsund, där han anlade skogsträdgårdar och höll kurser med hållbarhet som röd tråd. Men sedan lite drygt ett år tillbaka har han och frun Eliza Roxendal hittat hem på riktigt efter att ha köpt en fastighet där de vill driva ett livslångt projekt med självhushåll och långsiktighet i fokus.

Hus på hjul

Att flytta de 20 minuterna från Stjärnsund gick snabbt eftersom paret bor i ett minihus, "tiny house", på hjul. Det är 25 kvadratmeter inklusive sovloft och står på flaket till en gammal militärlastbil. Bastun, gäststugan och hönshuset är byggda på samma sätt och var bara att rulla in på gården. Sedan dess har ett växthus byggts intill bostadshuset, där duschen trängs med tomatplantorna.

– Men jag har nog bara duschat fem gånger i år. Jag bastar eller går till sjön, säger David Roxendal.

– Huset täcker inte samma behov som en villa, det finns inte utrymme att förvara en massa saker. Men det är ett väldigt mysigt hem, allt väsentligt finns.

Enklare boende

Tiny house-rörelsen växte fram i USA och anhängarna förespråkar ofta en enklare livsstil där det går att leva billigare och mer miljövänligt på mindre yta. Många av minihusen har hjul.

Roxendals hem är byggt av egensågat virke, återbrukade fönster och dörrar och är isolerat med lokal fårull. Bara takpapp, spik och skruv är nyköpt. Paret lever "off grid" – en vedeldad kamin står för värmen och solpaneler för den mesta elektriciteten. På vintern kommer strömmen från en vattensnurra som har byggts av motorn från en gammal hoverboard (bräda med två hjul och en elmotor) och placerats i bäverdammen. Vatten får de från egen brunn.

– Huset blir en kolsänka genom att vi bygger in så mycket kol som lagras under lång tid. Behövs det avvecklas är 90 procent komposterbart, säger David Roxendal.

– Jag tror att det här är ett av de bättre sätten att få ner sitt klimatavtryck på. Men det behöver ju inte vara ett hus på hjul, det kan ju vara en stuga också.

Men suget efter att bo i just ett tiny house tycks öka. Att bygga minihus åt andra har blivit parets främsta inkomstkälla och för första gången måste kunderna stå i kö. Det senaste året har sex vagnshus byggts på gården, med hjälp av volontärer och kursdeltagare.

– Det där är till en kvinna som har sålt allt hon äger och bor i tält tills det att huset blir klart, säger David och pekar mot en halvfärdig byggnad som växer fram bland träden.

Odlar mat

Att bygga hus är dock bara en liten del av livet på gården. Mycket tid går åt till att sköta odlingarna med målet att vara självförsörjande på grönsaker om några år. En extra skjuts får grödorna av innehållet från komposttoaletten.

Redan nu har jordkällaren fyllts av allt från morötter till potatis och rödbetor och när allt har tagits om hand är förhoppningen att maten ska räcka till mars. Säsongens sista honung har skördats precis som den sista omgången stockodlad ostronskivling innan vintern. Ägg plockas från hönsgården och flera av gårdens kaniner ligger nu i frysen. Paret delar frysbox med David Roxendals syster som bor nära, eftersom deras eget system inte klarar av att ha "strömslukaren" inkopplad.

– Visst är det svårt att döda något så gulligt som en kanin. Men det känns bättre än att köpa inplastat kött på Ica som vi inte har någon relation till, säger han.

– Att handla i mataffär känns inte roligt längre. Vi köper mest lyxvaror som kaffe och ost. Men vi är inte fundamentalistiska, det händer att vi tar en kebab.

"Fantastiskt"

När det drar ihop sig till lunch brukar Eliza Roxendal ta makens egenbyggda elmoppe till trädgården för att inspektera vad som är redo att hamna i utekökets kastruller. I dag står kycklingsoppa på menyn men lite mangold och grönkål åker också ned i korgen.

– Det är fantastiskt att vi kan odla vår egen mat, säger hon.

– Det kan kännas skrämmande var planeten är på väg, men jag försöker att inte tänka på det. Jag ser positivt på mitt eget klimatavtryck och är mer stressad över om potatisarna kommer att räcka i vinter.

En stor drivkraft för David Roxendal är att leva ett roligt liv i konstant utveckling. En annan är att dela med sig av inspirationen. Mer än hälften av de som har gått någon av hans tio tiny house-kurser har börjat bygga själv eller bor i egen vagn.

– Många börjar tröttna på att sitta i en lägenhet som har blivit en optimerad konsumtionsfälla. De vill leva mer ekologiskt hållbart, ta sig ur ekorrhjulet och ställa om från konsument till producent.

Gitarrerna på väggen är mest till prydnad. Men annars finns det inte mycket onödiga prylar i Eliza och David Roxendals bostad. Det lilla huset är 25 kvadratmeter, sovloftet inräknat.
Gitarrerna på väggen är mest till prydnad. Men annars finns det inte mycket onödiga prylar i Eliza och David Roxendals bostad. Det lilla huset är 25 kvadratmeter, sovloftet inräknat.
Fakta: David Roxendals tips för att leva hållbart
Tillbringa mer tid i naturen för att skapa en relation till den och på så vis vilja ta hand om den.
Gå en kurs eller bli volontär på en gård för att inspireras och få tips på hur man kan göra.
Försök hitta lokal mat, genom exempelvis matkassar och rekoringar. Skapa en relation till maten, åk till gården och handla direkt från bonden.
Bli en del av lösningen genom att själva hitta lösningar. Ökad medvetenhet och beslut kring saker som vilket toalettpapper du köper, var du kissar och om du köper grejer med engångsplast kan stödja andra i att göra detsamma.
Det bör och ska vara roligt att ställa om.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!