"Gällivare skogssameby har blivit Klondike"

Från köksfönstret ser Stig Persson renarna njuta av vintersolens strålar som faller över hagen. Längre upp i skogen har han ännu fler. Men den 66-årige ordföranden för Gällivare skogssameby får allt mindre tid att göra det han älskar: att vara ute med renarna. I stället får han stanna inomhus eftersom de digitala mötena avlöser varandra sedan allt fler bolag vänt blicken mot det naturresursrika området sydost om Gällivare.

Samebyar har rätt att yttra sig över förslag till beslut som inskränker renskötselrätten.

– All exploatering tar en bit av våra liv. Snart vet vi inte åt vilket håll vi ska ta vägen, säger Stig Persson.

– Det är inget nytt problem men det har exploderat efter den gröna omställningen. Förut var skogsbruket den stora boven i dramat. Gruvan har ju funnits länge men den växer hela tiden. Och nu kommer vindkraften också.

Stora investeringar

Svenska och utländska företag har fått upp vittringen på det norrländska guldet – tillgången på naturresurser som kan användas i klimatomställningen. I Västerbotten och Norrbotten talas det nu om investeringar på upp till 1 000 miljarder kronor.

Arbetskraft vallfärdar till batterifabriken Northvolt och gör att det numera råder bostadsbrist i Skellefteå. Fler jobb väntas också i samband med den vätgasbaserade stålproduktionen hos H2 Green Steel i Boden och Hybrit i Gällivare. Och när nya batterifabriker ska byggas ökar intresset för att utvinna metall och mineral i gruvor.

Jämförelsen mellan norra Sverige och Klondike börjar nästan bli sliten. Den är kanske inte heller helt lyckad, eftersom den kanadensiska guldrushen pågick i några år medan de norrländska projekten blickar långt in i en mer hållbar framtid.

Olika intressen

Men i klimatomställningens namn ökar också exploateringen av mark eftersom de stora industrisatsningarna kommer att kräva mängder med energi. Inte sällan krockar olika intressen, bland annat när det gäller mark som traditionellt har använts av Sveriges urfolk samerna för rennäring, jakt och fiske.

– Anspråken på resurser, energi, mineraler och kanske även biomassa kommer helt klart att öka. Det ställer markanvändningskonflikterna på sin spets, säger Karin Beland Lindahl, biträdande professor i statsvetenskap, vid Luleå tekniska universitet.

– Samebyarna har en särskild rättslig ställning och Sverige som nation har särskilda skyldigheter mot det samiska folket. Men en ökad efterfrågan på naturresurser leder även till konflikter med andra intressen som rekreation, biologisk mångfald, vattenkvalitet, utsläpp eller att bybor inte vill ha vindkraftssnurror precis bakom huset.

De ökade konflikterna kring markanvändningen i samband med omställningen kräver medvetenhet, kunskap, lagstiftning och nya typer av instrument som kan hantera flera mål och intressen samtidigt, enligt Karin Beland Lindahl.

– Om det inte hanteras på ett bra sätt finns det en stor risk för att det blir en industriell omställning som sker på bekostnad av andra hållbarhetsmål, säger hon.

– Staten måste också sätta ner foten och ta tag i de samiska rättighetsfrågorna. Det som gör det besvärligare och besvärligare för samebyarna är den kumulativa effekten, att effekterna av olika typer av markexploatering läggs ovanpå varandra.

Krympande mark

Marken som Gällivare skogssameby kan använda till renskötsel krymper ständigt, enligt Stig Persson. Omfattande skogsavverkning påverkar bland annat tillgången till hänglav som reservfoder till renarna. Att Boliden nyligen fick klartecken att bryta malm och gråberg i Liikavaara vid Aitikgruvan betyder att ännu mer av samebyns mark äts upp och oron växer för att renarna tvingas ut på E10 där de riskerar att bli påkörda.

Dessutom knackar fem olika vindkraftsprojekt på dörren i eller strax utanför samebyn, bland annat i kalvningsområden.

Ett exempel är Vasa vind som har velat bygga upp till 123 vindsnurror utanför Överkalix och som menar att det är möjligt att samexistera med samerna. Gällivare skogssameby håller inte med, men mark- och miljödomstolen beslutade att inte pröva dess överklagan. Antalet godkända vindsnurror har dock halverats till 57 av hänsyn till rennäringen och fågellivet.

Hård exploatering

Sametinget anser att vindkraft rätt använd utgör en förnyelsebar energikälla som kan bidra till att klara av det framtida energibehovet. Men om etableringarna sker utan att samiska behov beaktas kan det leda till stor påverkan på det samiska samhället och den samiska miljön.

– Vindsnurrorna kan ha en barriäreffekt som gör att renarna undviker att passera i närheten. Och bullret kan göra det svårt för oss att använda renskällor, som vi fortfarande använder även om vi har sändare också, säger Stig Persson.

– Det är redan så hård exploatering i skogen och skogsbruket är överallt i byn. Det försvårar vindkraftsetableringar eftersom vi har svårt att peka ut områden som vi kan lämna därhän, eftersom vindkraften tar så stora ytor i anspråk.

"Mörk framtid"

I norra Sverige märks klimatförändringarna allt mer – vilket påverkar renskötseln på flera sätt. Snabba temperaturväxlingar gör det allt vanligare att betesmarker fryser till is och renarna inte kan nå ner till maten. En del renskötare hämtar hem sina djur och börjar utfodra dem, en stor extrakostnad.

Stig Persson har sett de välbekanta markerna förändras framför ögonen. Numera upplever han varje vinter som det som tidigare ansågs vara en riktig katastrofvinter – vilket skvallrar om behovet av att ställa om från fossila till förnybara energikällor.

– Jag är inte emot den gröna omställningen, det var ju jätteroligt när man först hörde talas om den gröna vågen som skulle vara så bra, säger han.

– Men det man inte vill ha i städerna hamnar här ute i obygden och vi behöver ju också marken. Nu när det har skapats ett jättestort behov av energi häruppe har Gällivare skogssameby blivit Klondike. Men våra intressen väger för lätt när det handlar om pengar och det gör att framtiden ser mörk ut.