Greta Thunberg: Det finns inget att fira

Världens miljöministrar samlas snart i Stockholm för att öka takten i klimatomställningen – 50 år efter FN:s första miljökonferens.
–Det finns ingenting att fira, säger klimataktivisten Greta Thunberg.Forskare hävdar samtidigt att just ungdomsrörelserna haft stor inverkan på klimatpolitiken.

Isabelle Axelsson och Greta Thunberg från Fridays for future har inte mycket hopp inför miljökonferensen Stockholm+50 som hålls i Stockholm den 2–3 juni.

Isabelle Axelsson och Greta Thunberg från Fridays for future har inte mycket hopp inför miljökonferensen Stockholm+50 som hålls i Stockholm den 2–3 juni.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Klimat2022-05-28 10:49

Hoppet om förändring och krafttag i klimatomställningen är litet hos Greta Thunberg och Fridays for future.

– Det finns ingenting att fira, säger Greta Thunberg krasst.

Som vanligt har hon och några andra ungdomar, regnet till trots, samlats en tidig fredagsmorgon på Mynttorget i Stockholm för att visa sitt missnöje med klimatpolitiken. Sedan Greta Thunberg första gången satte sig där ensam har det gått närmare 200 fredagar. Sedan dess har Fridays for future blivit en välkänd global ungdomsrörelse som hörs och syns. Men har de lyckats med att påverka?

Inte om man frågar Greta Thunberg. Inför det stora FN-ledda klimatmötet Stockholm+50 som går av stapeln i nästa vecka är hon skeptisk. Ett av syftena är att hitta lösningar på hur vi ska öka takten för att uppnå klimatmålen.

– Visst, man ska inte avfärda något innan det ens har börjat. Men det är svårt att hitta lösningar på en kris som ignoreras totalt. I Sverige ignoreras två tredjedelar av problemet eftersom det är en så stor andel av våra utsläpp som inte ens finns med i klimatmålen, säger Greta Thunberg.

Tempohöjning i klimatpolitiken

När det stora FN-ledda klimatmötet Stockholm+50 går av stapeln nästa vecka kommer Fridays for future att finnas på plats både som deltagare men framför allt med en strejk under fredagen.

Men att Fridays for future och andra ungdomsrörelser har haft ett avgörande inflytande på klimatpolitiken är tveklöst enligt Frida Buhre vid Linköpings universitet. Hon forskar om just barn som politiska aktörer inom klimat och internationella relationer.

– Det har skett en tempohöjning i den globala klimatpolitiken de senaste åren och klimatrörelsen har varit en viktig blåslampa, säger hon.

Enligt Frida Buhre blir det allt svårare för politiker att inte inkludera ungas framtid i ställningstaganden kring klimatomställningen. EU har höjt sina klimatambitioner de senaste åren och i många länder tas kliv som har drivits på av den unga klimatrörelsen.

– Ungdomsrörelserna är också tydliga med att de har ögonen på makthavarna och använder en retorik som riktar sig direkt till de vuxna. ”Ni säger att ni älskar era barn men visar på motsatsen. Vi kommer aldrig att förlåta er”, det är svårt att ignorera, säger Frida Buhre.

Risk för youth-washing

Enligt regeringens hemsida är målet att Stockholm+50 förutom beslutsfattare även ska samla bland annat ungdomsrepresentanter. Men att bara bjuda in unga utan att agera utifrån vad de faktiskt säger är inte nog, enligt Greta Thunberg.

– Om man bara använder unga för att de passar in i den bild man vill bygga upp är det fel. Det blir en slags youth-washing, säger hon.

Enligt Frida Buhre vittnar många unga om att politiker gärna vill ta selfies med dem men att de inte får sitta med vid bordet när besluten fattas. Men även det håller sakta på att ändras.

– Det finns en bred ekologi av ungdomsaktivister för klimatet som rör sig på olika arenor. Vissa jobbar mer inifrån och driver på policyförändringar. Fridays for future till exempel är främst en gaturörelse men unga som sitter vid förhandlingsborden får råg i ryggen av att det pågår demonstrationer utanför. De gynnar varandra.

Unga krävs på svar

Bilden av att de stärker varandra delas av Karolina Lagercrantz, styrelseledamot i Push Sverige, en ideell organisation för unga som driver klimatfrågor. Men det finns mycket att göra för att unga ska bli inkluderade på riktigt säger hon.

– Ett stort problem är att vi gör detta på vår fritid och utan ersättning. Många av oss är studenter och det går väldigt mycket tid och pengar för att planera inför och närvara på klimatmöten som Stockholm+50. Ännu svårare är det för unga i utvecklingsländer, säger hon.

Klimatfrågan är inte första gången då unga demonstrerat och drivit frågor. Men det som skiljer till exempel Fridays for future från andra är att de engagerat barn långt ner i åldrarna. Men när frontfigurer som Greta Thunberg blir äldre börjar de också utkrävas ansvar.

– Det börjar komma frågor om hur de tycker att saker ska lösas och vilka prioriteringar de vill se. På sikt tror jag det blir svårt med det oerhörda inflytande representanterna har att inte göra val. Ska vi värna biologisk mångfald eller bygga vindkraft? Att klimataktivisterna inte vill fira är fullt förståeligt säger Frida Buhre.

– Utsläppen minskar ju inte och vi är långt ifrån att uppnå Parisavtalet.

Fakta: Klimatmötet i Stockholm

Stockholm+50 är ett FN-möte som hålls i Stockholm den 2–3 juni 2022. Anledningen är att det är 50 år sedan FN:s första miljökonferens ägde rum, Stockholmskonferensen 1972.

Stockholm+50 ska bidra till att öka takten i omställningen mot en mer hållbar framtid och samla det internationella samfundet bakom stärkt samarbete och handling. Stockholm+50 blir ett högnivåmöte dit alla FN:s medlemsländer bjuds in.

Källa: Regeringen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!