Klimatmötet i Glasgow syftar bland annat till att förhandla fram hur Parisavtalet ska fungera i praktiken. Men utöver det har flera länder kommit överens om andra initiativ för att minska människans negativa påverkan på klimatet. Dessa överenskommelser är dock inte bindande – så det är svårt att veta vilken skillnad de kommer att innebära i praktiken.
Här är några av dem:
.
1. 100 länder lovar att bromsa avskogningen
I förra veckan på tisdagen kom drygt 100 länder överens om att bromsa avskogningen till år 2030. Länderna står för omkring 85 procent av världens skogar.
Nu är det inte första gången det talas om att minska avskogningen, men enligt Johan Kuylenstierna kan det finnas förutsättningar för att just det här initiativet ska göra skillnad. En anledning är att det finns löften om pengar. Och på många håll finns det också en relativt stark politisk vilja att återbeskoga, som är en viktig del av avtalet, säger han.
– Ett hållbart nyttjande av skogsresurser innebär att man hela tiden planterar och återbeskogar, och i dag finns ett driv i att se det ekonomiska perspektivet i den här typen av initiativ.
.
2. Runt 90 länder kom överens om att minska metangasutsläpp
Samma dag som avskogningsinitiativet lanserades kom även runt 90 länder överens om att minska utsläppen av metangas. Tillsammans står länderna för två tredjedelar av världsekonomin. Enligt avtalet ska länderna ha minskat sina metangasutsläpp med 30 procent 2031 jämfört med nivåerna 2020.
Men det finns många tunga länder som inte skrivit under.
– Skogsinitiativet upplever många nästan bara som positivt och man ser bara möjligheter, men det här är mycket känsligare. Det finns ju många länder där naturgasen är extremt viktig för ekonomin, säger Johan Kuylenstierna.
Men enligt honom visar avtalet att många länder inser att världen måste röra sig bort från fossila bränslen. Och ett plus är att utsläppen kan minskas bara genom att rent praktiskt hantera problemet med stora läckage från utvinningen av kol, olja och gas.
– Det är ineffektiva system, man bränner av metan och det läcker från pipelines, och bara läckaget motsvarar stor klimatpåverkan.
.
3. Över 40 länder ska fasa ut kolkraften
Senare samma vecka enades över 40 länder om att fasa ut kolkraften och inte investera ytterligare i kolkraftverk. Målet är att större ekonomier ska fasa ut kolkraften under 2030-talet och de mindre under 2040-talet. De länder som står för de största kolkraftutsläppen i världen, bland annat Australien, Indien, Kina och USA, har dock inte ställt sig bakom avtalet.
– Kolet är knepigt. Man skriver på att man vill få bort den internationella finansieringen av nya kolkraftverk. Det är den ena delen av ekvationen. Den andra delen är att fasa ut kol överhuvudtaget, att inte bygga fler kolkraftverk och inte starta fler kolgruvor, vilket är en mycket svårare del.
Han ser det dock som positivt att kolet har fått mycket uppmärksamhet under konferensen.
– Det är bra att man har lyft frågan om internationell finansiering, där det skickar väldigt tydliga signaler till marknaden om att det här är på väg ut.
.
4. Hälften av Indiens energi ska komma från förnybara källor
I förra veckan meddelade Indien att hälften av landets el ska komma från förnybara energikällor år 2030, och att landet ska nå netto nollutsläpp 2070.
– Indien sätter ett mål, men det sätts rätt långt bort, som en markering om att man inte kan ha samma ambitioner som västvärlden eftersom Indien har helt andra förutsättningar. Men samtidigt visar det att även Indien gör bedömningen att det kommer att gå att ställa om till moderna förnybara energisystem, säger Johan Kuylenstierna.
.
5. Kina och USA ska samarbeta kring klimatet
Kina och USA meddelade i veckan att de kommer att samarbeta mer för klimatet. Överenskommelsen syftar till minskade metanutsläpp, utfasad kolkonsumtion och skydd av skogarna.
– Om vi överhuvudtaget ska kunna lyckas med en ambitiös klimatagenda fram till 2050 så måste de stora länderna – de stora ekonomierna – kunna samtala, samarbeta och dra åt samma håll, säger Johan Kuylenstierna.
Han säger att konflikt mellan de stora ekonomierna påverkar klimatarbetet negativt.
– Att då Kina och USA under en period med väldigt djupa konflikter inom många områden ändå kan sätta ned foten och säga "Den här frågan är av gemensam vikt och har inte med politik att göra, här har vi ett ansvar", det tycker jag skickar en mycket stark signal.
.
6. Storföretag ställer om sina upphandlingsprocesser
Johan Kuylenstierna anser att näringslivet på många sätt har kommit längre än politiken när det gäller klimatarbetet.
– Förut såg man det här som ett hot mot tillväxten med ökande kostnader. Nu ser man morgondagens affärer och investeringar och en marknad som håller på att utvecklas, säger han.
Till exempel finns initiativ för att få gigantiska företag att driva innovation och uppskalning genom sina upphandlingsprocesser.
– Problemet är oftast inte att vi inte har lösningar. Problemet är att lösningarna är dyra och svåra att skala upp.