Jan Franson pekar stolt runt i garaget i en av fastigheterna i Hammarby sjöstad i Stockholm.

– Precis i dag installerades de sista laddplatserna så nu har alla parkeringsplatser laddmöjlighet. Bilarna laddas delvis av solcellerna på taket, säger han.

För drygt tio år sedan började boende i stadsdelen att intressera sig för energiåtgången.

– Vi insåg att våra kåkar drog betydligt mer energi än de borde och började leta efter sätt att sänka energianvändningen, säger Jörgen Lööf som bott i området i 15 år.

Nu har de satt upp solpaneler på taket, installerat både bergvärme och över 1 000 elbilsladdare, testat elbilspool och lyckats energieffektivisera. Sammanlagt har 2 000 lägenheter gjort årliga energikostnadsbesparingar på 9 miljoner kronor.

Klimatneutral stadsdel målet

Jörgen Lööf är också vd för Electricity, den ekonomiska förening och innovationsplattform som koordinerar de 30-talet hållbarhetsprojekt som nu pågår i stadsdelen.

Utöver de bostadsrättsföreningar och de cirka 30 företag i området som är intresserade samarbetar man med näringsliv, akademi och myndigheter i olika forskningsprojekt. Målet är att området ska vara klimatneutralt till 2030.

Det handlar om energi i fastigheter men också om hur man transporterar sig, äter och konsumerar. Varje bostadsrättsförening har en energiansvarig som träffas och delar erfarenheter. De bjuder in experter och håller utbildningar på tema energi och hållbarhet. Det kan till exempel handla om hur man spar energi i hemmet.

– Vi har tagit hjälp av experter och lärt oss vad vi kan göra för att effektivisera vår elkonsumtion och leva mer hållbart, säger Jörgen Lööf.

Gemenskapen i centrum

Gemensamma projekt är nyckeln till att bostadsområdet lyckats så bra, menar de ansvariga. Planen är att snart kunna bilda en så kallad energigemenskap, något som EU har lyft fram som en viktig pusselbit för att klara den gröna omställningen och öka motståndskraften mot kriser som krig och extremväder. I Sverige är det flera på gång, bland annat i det nybyggda bostadsområdet Tamarinden i Örebro och på Gotland där omkring 150 hushåll gått samman för att bygga en solcellspark och dela på elen.

I Hammarby sjöstad siktar man högt. Bostadsrättsföreningar och företag vill gemensamt producera förnybar el, lagra den och dela överskott mellan fastigheterna. Än så länge finns ingen delning mellan husen men i två av fastigheterna har man nyligen installerat batterier för att kunna lagra energi.

– Vi vill kunna styra energianvändningen och kapa effekttopparna. Tanken är att vi på sikt också ska kunna sälja el till Svenska Kraftnät när vi har ett överskott, säger Jörgen Lööf.

Ekonomin viktigast

Arbetet har krävt stort engagemang från de boende. Men vad driver bostadsrättsföreningarnas medlemmar att engagera sig och gå med på investeringar som de inte vet om de lönar sig?

Både Jan Franson och Jörgen Lööf ger samma svar: ekonomi.

– Det är ekonomin som motiverar folk mest. Det måste vara lönsamt för individen och bostadsrättsföreningen att vara klimatsmart. Men i och med kriget och extrema väderhändelser har man också börjat prata med om motståndskraft. Man vill arbeta för lokala energisystem som inte slås ut av klimatkatastrofer eller andra yttre hot, säger Jörgen Lööf.

Martin Warneryd är omställningsforskare vid forskningsinstitutet Rise med fokus på just lokala energisystem. Han följer både projekten i Örebro och Hammarby sjöstad för att undersöka hur man skapar acceptans för att driva förändringar. Han har samma bild.

– När jag har intervjuat boende är den ekonomiska biten är en viktig drivkraft. Men känslan av att man kan göra något vettigt för att minska klimatpåverkan spelar också in, säger han.

Samlas kring lägerelden

Även Martin Warneryd ser att ökade energipriser och Rysslands krig i Ukraina har väckt intresset för att skapa mindre energienheter som inte är så beroende av omvärldshändelser.

– Om installationsviljan för solceller var ok förut, så har den fullkomligt exploderat under förra året.

– I Hammarby sjöstad har man också lyckats skapa en känsla av gemenskap kring klimat- och energiarbetet. Man ser att det finns gemensamma vinster att göra. De nya smarta system som kommer där användaren direkt får återkoppling på sin elanvändning spelar också in, många gillar att få feedback, säger han.

Jörgen Lööf beskriver det som att de har skapat en lägereld som folk gillar att komma till.

– De energiansvariga kommer till våra möten och tar med sig frågorna tillbaka till sina styrelser och säljer in åtgärder för x antal miljoner. Det är inga lätta uppgifter att ta sig an i en brf-styrelse, men jag tror vi har lyckats visa att detta är viktiga frågor.