Inga klimatforskare på regeringens klimatmöte

Strålkastaren riktas mot näringslivet när regeringen kallar till nationellt klimatmöte. Unga, klimatforskare och miljöorganisationer har inte bjudits in till panelsamtalen – vilket väcker frän kritik.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (tv) och Naghmeh Nasiritousi, forskare i klimatpolitik vid Uppsala universitet och Utrikespolitiska institutet.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (tv) och Naghmeh Nasiritousi, forskare i klimatpolitik vid Uppsala universitet och Utrikespolitiska institutet.

Foto: Jonas Ekströmer/TT och Rickard Kilström

Klimat2023-06-15 06:56

"Regeringen ska före sommaren anordna ett nationellt klimatmöte med företag, fackföreningar, forskare och civilsamhället." Så löd en debattartikel som undertecknades av Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Romina Pourmokhtari (L) den 1 januari.

I artikeln stod att mötet skulle föregås av träffar med olika sektorer för att diskutera hur Sverige ska nå klimatmålen. Mötet har lanserats som en viktig hållpunkt inför den nya klimatpolitiska handlingsplanen som ska presenteras i höst.

Men fredagens möte tycks bli ett spel för gallerierna, anser Naghmeh Nasiritousi, forskare i klimatpolitik vid Uppsala universitet och Utrikespolitiska institutet.

– Det känns ganska förutbestämt vad regeringen tänker ska stå i den klimatpolitiska handlingsplanen. Jag förväntar mig inga nya, viktiga inspel från mötet, säger hon.

Näringsliv i fokus

Dagordningen för klimatmötet, liksom de rundabordssamtal som regeringen haft inför det, har för snävt fokus på industri och näringsliv, anser Nasiritousi. En majoritet av de inbjudna paneldeltagarna representerar näringslivet.

– Industrin är såklart viktig eftersom mycket av utsläppen sker under produktion. Men fokuserar man bara på produktionen och inte alls tar med konsumtionen missar man en väldigt stor del, säger hon.

Vare sig klimatforskare eller miljöorganisationer är inbjudna att delta i samtalen, även om vissa är inbjudna att närvara. Inte heller företrädare för städer och regioner, som har ett stort ansvar i klimatomställningen, får en framträdande roll, påpekar Nasiritousi.

Den enda forskare som står med på talarlistan är en ekonomiprofessor.

– Det är anmärkningsvärt att kalla det för ett klimatmöte utan att ha klimatforskare som kan berätta om vad som krävs för att nå klimatmålen. I Tidöavtalet står det att klimatpolitiken ska baseras på fakta, men jag har svårt att se att det görs just nu, säger Nasiritousi.

Saknar ungdomsröster

Från Naturskyddsföreningen ställer man sig frågande till att civilsamhället inte har bjudits in till förberedande samtal. Generalsekreterare Karin Lexén är framför allt kritisk till att inga av de organisationer eller grupper som representerar ungdomar finns med i fredagens program.

– Fältbiologerna, Fridays for Future eller Auroranätverket till exempel som representerar nästa generation, det hade varit på sin plats.

Karin Lexén hade gärna sett större möjlighet till diskussioner och möjlighet att utbyta synpunkter och idéer.

– När regeringen aviserade att de skulle ha ett klimatmöte tolkade jag det som att civilsamhället skulle vara en viktig del i förberedelserna inför och under mötet, säger hon.

Svårt få kontakt

Genom att även ge civilsamhället, akademin och andra delar av samhället en mer aktiv roll, skulle förutsättningarna för nya idéer kunna öka.

– Tyvärr är min bild att det för många är betydligt svårare att komma i direktkontakt med den nuvarande regeringen än tidigare, oavsett vilket block det varit. Och det här mötet blir troligen inte den mötesplats för konstruktiv dialog mellan olika delar av samhället som det hade kunnat vara.

Det allvarligaste, anser Naghmeh Nasiritousi, är regeringens omsvängning som gör att Sverige går från att ha närmat sig klimatmålen, till en politik som gör att utsläppen ökar.

– Det finns heller inget i upplägget för fredagens möte som visar att regeringen vill ändra på den inriktningen. I stället verkar man skjuta klimatarbetet på framtiden och hänvisa till EU i stället för att ta eget ansvar.

Fakta: Klimathandlingsplanen

Regeringen ska enligt klimatlagen vart fjärde år lämna en klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen som visar hur regeringens politik sammantaget bidrar till att nå de nationella klimatmålen.

Om regeringen bedömer att målen inte kan nås med nuvarande styrmedel, ska handlingsplanen redogöra för vilka ytterligare åtgärder som regeringen avser att vidta.

Klimathandlingsplanerna har därmed en nyckelroll för kontinuitet i klimatarbetet och för att driva på utvecklingen mot minskade utsläpp.

Källa: Naturvårdsverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!