Rubrikerna om lokala värmerekord på flera håll i världen har varit många i juli. I början av månaden noterades även globalt dagsrekord – som snabbt slogs av fler.

Nu visar statistik från FN:s meteorologiska organ WMO och EU:s klimattjänst Copernicus att de tre första veckorna av juli har varit den varmaste treveckorsperioden som hittills har uppmätts globalt.

Det är också ”extremt sannolikt” att juli blir den hetaste månaden som någonsin har noterats, uppger organisationerna.

Haven bidrar

Den globala genomsnittstemperaturen under de 23 första dagarna låg på 16,95 grader. Det tidigare månadsrekordet, från juli 2019, var 16,63 grader, enligt Copernicus.

De höga temperaturerna är kopplade till värmeböljor på flera kontinenter som – i kombination med skogsbränder i bland annat Grekland och Kanada – har haft stor påverkan på människors hälsa, miljön och ekonomin, framhåller organisationerna. Även de exceptionellt varma haven bidrar till att kvicksilvret klättrat uppåt på land.

Människans utsläpp av växthusgaser är den främsta drivkraften bakom de stigande globala temperaturerna man nu ser, konstaterar WMO och Copernicus.

"Försmak av framtiden"

"Det extrema vädret som har påverkat många miljoner människor i juli är tyvärr den hårda verkligheten med klimatförändringar och en försmak av framtiden", säger WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas i ett uttalande och betonar att minskade utsläpp är ”ett måste”.

Nyligen visade en så kallad attributionsstudie att de pågående värmeböljorna i bland annat Sydeuropa skulle vara nästintill omöjliga utan människans utsläpp av växthusgaser, även om väderfenomenet El Niño också bidrar.

Under både den första och tredje veckan av juli har den genomsnittliga globala uppvärmningen tillfälligt klättrat över 1,5 grader, jämfört med förindustriella nivåer.