Regeringens utredare John Hassler vill att de svenska klimatmålen uppdateras "så att de baseras på den målstruktur som används inom EU:s regelverk". På en pressträff förklarade han att "det är viktigt att de svenska klimatmålen rimmar med EU:s".

Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, tolkar förslaget som att Sverige kan komma att sänka ambitionsnivån inom klimatpolitiken.

"Väldigt lustigt"

– Om min beräkning stämmer föreslår Hassler att vi ska sänka ambitionsnivåerna i det svenska klimatarbetet, att det räcker med EU:s ambitionsnivå, det som EU har satt upp som målsättning för Sverige och de åtaganden som vi har i EU-systemet för att hantera klimatkrisen, säger Fridahl och fortsätter.

– I en kontext där vi behöver skrapa ihop allt vi kan hitta för att kunna hålla Parisavtalets temperaturmål inom räckhåll, är det väldigt lustigt att lägga ett förslag som faktiskt minskar ambitionsnivån i ett av världens rikaste länder.

Mathias Fridahl lyfter även fram förslag från utredningen som han tycker är positiva, däribland idén om att införa ett system för handeln med utsläppsrätter inom Sverige.

Det är faktiskt en spännande tanke att inrätta ett handelssystem för att styra framför allt utsläpp från transportsektorn och jordbruk möjligtvis, säger Fridahl.

"Takten måste öka"

Naghmeh Nasiritousi, forskare i klimatpolitik vid Uppsala universitet och Utrikespolitiska institutet, tycker inte att utredningen pekar på skärpta ambitioner för den svenska klimatpolitiken. Hon anser att det är bra att se över de nationella klimatmålen för att de ska samspela med EU:s mål, men menar att det uttalade syftet då måste vara att höja ambitionerna.

– Sverige lever redan i dag inte upp till Parisavtalets krav på utsläppsminskningar och takten måste öka både för att leva upp till Parisavtalet, EU:s krav och vad vetenskapen visar, säger Nasiritousi.

Samtidigt tycker hon att det är bra att utredningen pekar på att Sverige fortsatt ska ha nationella mål och att de inte ska ersättas av EU:s:

– Forskningen visar tydligt att nationella mål behövs för att peka ut riktningen och inte skapa oreda i politiken, säger Nasiritousi.

"Är svaret skyldig"

Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet, tycker att det finns en del otydligheter, och lyfter särskilt fram förslaget att ersätta det nuvarande transportmålet med ett elektrifieringsmål.

– Om vi ersätter det nuvarande transportmålet med ett elektrifieringsmål, hur säkerställer vi att den nuvarande fordonsflottan, som är full av fossildrivna bilar som fortsätter att släppa ut, inte gör det svårare att nå klimatmålen i framtiden?