Vetenskapens uppgift Ă€r snarare att servera fakta Ă€n att föreslĂ„ politiska lösningar pĂ„ samhĂ€llsproblem. ĂndĂ„ sĂ€tter mĂ„nga hoppet till forskarna nĂ€r det gĂ€ller hur vi ska tackla vĂ„r tids stora ödesfrĂ„ga. Med nĂ„gra veckor kvar till valet har klimatfrĂ„gorna inte heller varit fokus för politikernas utspel sĂ€rskilt ofta.
SĂ„ hĂ€r sĂ€ger tre forskare med bred överblick över klimatproblemet â om vad svenska politiker bör prioritera för att fĂ„ ner vĂ„ra utslĂ€pp i tid.
"Förbjud fossilfordon och vÄga prata livsstil"
Karin BÀckstrand, professor i samhÀllsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet och fram till nyligen i klimatpolitiska rÄdet:
1. Transporterna. Vi i Sverige behöver minska utslĂ€ppen med 8â10 procent per Ă„r för att nĂ„ vĂ„rt mĂ„l om nettonollutslĂ€pp 2045 â de senaste Ă„ren har minskningen varit 1â2 procent. Gapet dĂ€remellan mĂ„ste minska dramatiskt, och dĂ„ Ă€r transportsektorn som stĂ„r för cirka en tredjedel av vĂ„ra utslĂ€pp oerhört central. Reduktionsplikten â kravet att blanda biodrivmedel i brĂ€nslet â bör ligga kvar. Ett förbud mot fossildrivna fordon till 2030 Ă€r en annan viktig Ă„tgĂ€rd, liksom investering i fler laddstolpar och en massiv utbyggnad och bĂ€ttre underhĂ„ll av jĂ€rnvĂ€gsnĂ€tet.
2. Ăndrad livsstil. NĂ€stan alla politiker talar om det existentiella hot som klimatkrisen Ă€r, men fĂ„ vĂ„gar tala om de livsstilsförĂ€ndringar som krĂ€vs för att nĂ„ klimatmĂ„len â för tekniska omstĂ€llningar rĂ€cker inte. Att spara pĂ„ elen, Ă€ndra vad vi Ă€ter och slĂ€nga mindre mat, bland annat. Det Ă€r paradoxalt att prata om att vi inte klarar de höga livsmedelspriserna samtidigt som vi slĂ€nger 106 kilo livsmedel per person varje Ă„r. Det Ă€r svĂ„rt att vinna val pĂ„ att prata om minskat flygande â men politikerna mĂ„ste ha modet att stĂ„ upp för beteendeförĂ€ndringar som Ă€r helt nödvĂ€ndiga.
3. RĂ€ttvisa. KlimatĂ„tgĂ€rderna behöver ta mer hĂ€nsyn till vĂ„ra olika förutsĂ€ttningar att göra klimatsmarta val â mellan stad och pĂ„ landsbygd, lĂ„g- och höginkomsttagare, och sĂ„ vidare. Bland annat behövs mer trĂ€ffsĂ€kra Ă„tgĂ€rder för att kompensera folk för högre el- och brĂ€nslepriser sĂ„ de mest resurssvaga hushĂ„llen fĂ„r stöd. Till exempel i form av lĂ€gre vĂ€gbeskattning för folk pĂ„ landsbygd med sĂ€mre kollektivtrafik.
"KlimatmÀrkning och vindkraft"
Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC:
1. UnderlÀtta för vind- och solkraft. Det handlar bland annat om snabbare tillstÄndsprocesser för vindkraft och annan förnybar energi, att bygga ut kraftledningar och lösningar för att lagra energi. Det behövs Àven en bra förankring med alla berörda för att fÄ acceptans för de vindkraftverk och ledningar som behövs
2. Driv pĂ„ mer för hĂ„llbar konsumtion. KlimatmĂ€rkning av matvaror och andra produkter Ă€r ett första steg för att man ska kunna göra aktiva val, men hela utbudet behöver bli mindre klimatbelastande â till exempel genom krav pĂ„ energiprestanda och att saker ska gĂ„ att reparera. Och det handlar bĂ„de om privat konsumtion och offentliga upphandlingar.
3. Ge en tydligare berÀttelse om klimatomstÀllningen. För mÄnga Àr det nog ganska abstrakt hur omstÀllningen konkret mÀrks i livet och samhÀllet. Den innebÀr mycket som Àr positivt för vÀlfÀrd och livskvalitet, men det kommer sÀllan fram i debatten.
"EnergisnÄla byggnader och beredskap för matbrist"
Ă sa Persson, forskningschef vid Stockholm Environment Institute:
1. Effektivare energianvĂ€ndning. Det pratas mycket om att öka tillförseln av el â kĂ€rnkraft och vindkraft â men forskningen visar ocksĂ„ pĂ„ stora vinster genom effektivare anvĂ€ndning. Det Ă€r smart privatekonomiskt, sĂ€kerhetspolitiskt och Ă€r en jĂ€tteviktig del av klimatomstĂ€llningen. HĂ€r efterlyser jag starkt ökade ambitioner frĂ„n politikerna. Bland annat behövs mer ekonomiska stöd och regleringar för energieffektiva byggnader, bĂ„de nĂ€r man bygger nytt och för att rusta upp exempelvis miljonprogrammen.
2. Gör det lÀttare för mÀnniskor att vÀlja fossilfria transporter och energislag. Och dÄ behövs infrastruktur som gör det praktiskt möjligt. Förutom att fÄ fler elbilar pÄ vÀgarna mÄste vi bygga fler laddstolpar inte minst i glesbygd, och fÄ folk att Äka mer tÄg. Kapaciteten i elnÀtet behöver öka för att jÀmna ut tillgÄngen och priset över landet, och pÄ sikt kunna exportera Ànnu mer fossilfri el till lÀnder som Àr mer beroende Àn vi av kol, olja och gas.
3. Klimatanpassning. Vi mĂ„ste anpassa vĂ„ra byggnader, hem och infrastruktur till ett allt mer extremt vĂ€der, som drabbar samhĂ€llets svagaste allra hĂ„rdast â till exempel att Ă€ldreboenden fĂ„r svĂ„rt att hĂ„lla en bra temperatur. Politikerna behöver Ă€ven tydliggöra hur vi ska hantera klimatrisker utomlands som pĂ„verkar oss, till exempel vĂ„r tillgĂ„ng till mat. Redan nu riskerar spannmĂ„lsskördar vĂ€rlden över att bli lĂ„ga till följd av torkan. Ska staten eller livsmedelsbranschen se till att vi Ă€r rustade för sĂ„dana kriser?
RÀttad: Felaktigt pÄstÄende om reduktionsplikten borttagen i den inledande delen av texten.