I två veckor har representanter för närmare 200 länder samlats i Sharm el-Sheikh i ett försök att få ord att gå till handling i det globala klimatarbetet. Men förhandlingarna går trögt och konferensen kommer inte att avslutas under fredagen som det var tänkt – nu är förhoppningen att mötesklubban kan slås i bordet på lördag.
Att FN:s klimattoppmöten drar ut på tiden är mer regel än undantag. Men i år är det den stora stridsfrågan om klimatskadestånd som har fått mötet att gå i baklås.
– Det är ganska tuffa förhandlingar just nu. Jag är glad att jag har ombokningsbara biljetter så att vi kan stanna tills vi är klara, säger klimatminister Romina Pourmokhtari till TT:s utsända i Sharm el-Sheikh.
Skapar splittring
Utvecklingsländer driver på för att mer pengar ska riktas mot skador och förluster som uppstår till följd av klimatrelaterade katastrofer. Kravet har fått extra tyngd av översvämningarna i Pakistan, som riktat ljuset mot den globala uppvärmningens förödande effekter i länder som brottas med ekonomiska problem.
De mest utsatta länderna har slutit upp bakom kraven på en särskild fond för skador och förluster – medan rikare utsläppsländer har hållit tillbaka av rädsla för att utkrävas ansvar och ställas inför enorma skadeståndskrav.
EU har varit tveksam till en ny fond och tycker att det vore bättre att använda existerande kanaler. Men positionen har mjuknat och man har nu föreslagit en fond som skulle vara del av en "mosaik" av finansieringslösningar.
Väg framåt
Klimatchefen Frans Timmermans är dock tydlig med att EU hellre hade sett en annan lösning men att förslaget är ett försök att hitta en väg framåt. Det är också en del av en större överenskommelse där EU bland annat vill se höjda ambitioner när det gäller utsläppsminskningar.
– Det handlar om att vi inte ska misslyckas här, säger Timmermans.
Den föreslagna fonden skulle ha fokus på de mest utsatta länderna, med finansiering som inte bara kommer från de traditionella givarländerna. I klartext betyder det att ett land som Kina inte skulle få några pengar, men ska bidra med pengar.
I klimatförhandlingarna vill Kina betraktas som utvecklingsland, trots att landet är världens näst rikaste sett till BNP och står för störst utsläpp. Såväl Kina som Saudiarabien har sagt att pengar till skador och förluster inte ska komma från dem.
"Förhandlingsvilliga"
Sverige är ett av de länder som har varit emot en särskild fond för skador och förluster, men sällar sig nu till den gemensamma EU-linjen.
– Många blev nog förvånade över att EU var så förhandlingsvilliga och snälla i det här, man har verkligen gått långt utanför det förslag man kom in med, säger Pourmokhtari.
– Det viktigaste för EU är att pengarna hamnar hos de allra mest utsatta och det här förslaget skulle leda till det. Men det är viktigt att vi inte fastnar i frågan om skador och förluster utan också tänker på EU:s andra prioriteringar, att hålla fast vid 1,5-gradersmålet och plocka fram ett ordentligt arbetsprogram för utsläppsminskningar.
TT: Tycker du att frågan om skador och förluster har överskuggat andra viktiga frågor?
– Skador och förluster förtjänar verkligen sin uppmärksamhet, kanske mer i år än andra år då vi har sett så många exempel på hur länder drabbas väldigt hårt och har svåra förutsättningar att hantera konsekvenserna, säger Pourmokhtari.
– Men det får inte ske på bekostnad av arbetet som behöver ske för att faktiskt minska utsläppen, annars kommer vi att behöva stå här och prata ännu mer om skador och förluster efter nästa COP.
Nytt utkast
Samtidigt har ett nytt utkast till mötets samlingsbeslut publicerats. Det har krympt från den första versionens 20 sidor till 10, men är fortfarande längre och lösare i konturerna än vad utkasten brukar vara vid den här tidpunkten i förhandlingarna.
Samlingsbeslutet fungerar som en viktig politisk signal om hur världens länder ser på vägen framåt i kampen mot klimatförändringarna. Det måste godkännas av alla, från stora utsläppsländer till sårbara ö-stater, vilket bäddar för kompromisser.
I det nya utkastet håller man fast vid vikten av att försöka begränsa temperaturhöjningen till 1,5 grader och uppmanar till att fasa ned kol men det står till exempel inget om att alla fossila bränslen bör fasas ned, vilket bland andra EU och Indien har föreslagit.
