Klimatvarning: Svensk politik ökar utsläppen

Regeringens klimatpolitik leder till ökade utsläpp av växthusgaser. Det är domen från det klimatpolitiska rådet. Den svenska klimatpolitiken tappade tempo under hela 2022.

Klimatpolitiska rådet ordförande Cecilia Hermansson presenterar årets granskning av regeringens klimatpolitik.

Klimatpolitiska rådet ordförande Cecilia Hermansson presenterar årets granskning av regeringens klimatpolitik.

Foto: Anders Wiklund/TT

Klimat2023-03-29 09:06

– Vi har tappat styrfarten och kommer att styra åt fel håll om politiken inte ändras, säger Klimatpolitiska rådets ordförande Cecilia Hermansson när utvärderingen av regeringens klimatpolitik det senaste året presenteras.

Det är ett skarpt tonläge och rådet anser att det nu behövs en handlingsplan för att nå både klimatmålen 2030 och nollutsläpp 2045.

Klimatpolitiska rådet slår fast att regeringens nya politik hittills leder till ökade utsläpp i närtid trots att den senaste IPCC-rapporten konstaterar att det är bråttom att minska utsläppen.

Varje ton av ytterligare utsläpp av växthusgaser får stora och allvarliga klimatologiska, ekonomiska, ekologiska och sociala konsekvenser, säger Cecilia Hermansson.

– Det är därför både allvarligt och anmärkningsvärt att den svenska regeringens ändrade politik nu riskerar att leda till ökade utsläpp när vi snarare behöver accelerera omställningen. Det är dessutom första gången på två decennier som ändrad politik leder till ökade utsläpp, säger hon.

Även tidigare år har rådet pekat på att klimatomställningen måste accelerera. Men nu är kritiken mot den sittande regeringen skarpare. Det har hänt tidigare att utsläppen ökat efter en konjunkturnedgång när ekonomin tagit fart igen, till exempel efter en pandemi eller finanskris.

– Men den här gången har man faktiskt aviserat en politik som ökar utsläppen – det är viktigt att göra den skillnaden, säger Cecilia Hermansson.

EU håller farten

Enligt rådet har EU lyckats hålla fast vid den färdriktning som medlemsländerna har kommit överens om när det gäller klimatomställningen. Detta trots att 2022 präglades av kriget i Ukraina och följande höga energipriser.

Men medan EU går framåt backar Sverige, framhåller klimatpolitiska rådet.

Går det då fortfarande att påstå att Sverige har ledartröjan i klimatomställningen? Klimat- och miljöministern har vidhållit det, men Cecilia Hermansson vill låta det vara osagt – det är upp till bevis då regeringen presenterar sin klimatpolitiska handlingsplan i höst.

– Når vi inte når de svenska målen blir det också svårt att nå EU:s mål. Regeringen måste ta fram den klimatpolitiska handlingsplanen utifrån klimatlagen och det ska ske inom det här året, säger hon.

Industrin behöver tydlighet

Rådets vice ordförande Björn Sandén lyfter fram att ett särskilt ansvar vilar på politiken och säger att det är viktigt att regeringen pratar om klimatomställningen.

– Klarar vi inte klimatomställningen klarar vi inte några andra samhällsmål heller. Vi tror att om man har den berättelsen i ryggen och är grundad i den tanken så blir det lättare att navigera i turbulenta tider och att fatta även svåra beslut. Det skulle kunna ge en gemensam färdriktning och den framtidstro vi behöver för att klara klimatomställningen.

Sandén poängterar också vikten av att industrin vet vad som gäller framåt.

– När industrin ska göra stora investeringar vill man veta att detta ska ligga någorlunda fast.

Tio rekommendationer

Rådet presenterar tio rekommendationer för regeringen. Fem handlar om innehåll, genomförande och uppföljning av den klimatpolitiska handlingsplanen. De övriga fem handlar om att ta vara på klimatomställningens synergier med andra samhällsmål och att hantera de mål- och intressekonflikter som uppstår.

Regeringens politik kommer av allt att döma öka utsläppen av växthusgaser framför allt från transportsektorn och arbetsfordon. Orsakerna är bland annat minskat reduktionsplikt, sänkt drivmedelsskatt och minskat järnvägsunderhåll.
Regeringens politik kommer av allt att döma öka utsläppen av växthusgaser framför allt från transportsektorn och arbetsfordon. Orsakerna är bland annat minskat reduktionsplikt, sänkt drivmedelsskatt och minskat järnvägsunderhåll.
Fakta: Klimatpolitiska rådet

År 2017 antog riksdagen ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Ramverket omfattar nya klimatmål, en klimatlag och Klimatpolitiska rådet.

Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som utvärderar om regeringens samlade politik leder mot de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat om.

Rådet ska även utvärdera de kunskapsunderlag och modeller regeringens politik bygger på. Myndigheten ska dessutom bidra till en ökad samhällsdebatt om klimatpolitiken.

Rådet har åtta ledamöter som ska ha hög vetenskaplig kompetens inom områdena klimat, klimatpolitik, nationalekonomi, samhällsvetenskap och beteendevetenskap.

Källa: Klimatpolitiska rådet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!