I skuggan av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, den livsmedels- och energikris som kriget har spätt på och de svårigheter som coronapandemin fortfarande innebär möts världens ledare på klimattoppmötet COP27 i Egypten.

– Det händer mycket annat i världen, det är många kriser som är parallella. Men jag tror att de flesta förstår att man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt, säger Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) till TT i telefon från Sharm el-Sheikh.

– Det är rätt att vi alla engagerar oss för att hjälpa Ukraina, men vi måste också kunna ha fokus på klimatförändringarna, på att bekämpa utsläppen och göra allt det som är lika viktigt nu som före Rysslands invasion. Det är svårt men det måste vi kunna göra.

"Brådska och möjligheter"

Sveriges huvudbudskap under COP27 är "brådska och möjligheter". I sitt nationella anförande betonar Ulf Kristersson hur bråttom det är att ställa om och att få ned utsläppen av växthusgaser – men också vilka möjligheter som det kan innebära.

– Vi gör det för att vi måste, men vi gör det också för att vi vill. Det finns stora möjligheter för de länder och de företag som tar på sig ledartröjan i det här arbetet, säger Kristersson.

– Näringslivet och politiken måste gå hand i hand. Näringslivet är en viktig miljörörelse både i Sverige och i många andra länder, det är om näringslivet fullt ut bejakar möjligheterna som finns i detta som någonting kommer att hända på bredden.

"Speciell situation"

Samtidigt som de blågula företrädarna trycker på om brådskan i klimatarbetet har regeringen aviserat sänkt reduktionsplikt, alltså inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel, vilket kommer att öka Sveriges utsläpp med omkring 10 procent.

TT: Hur går det ihop?

– Det går ihop, säger Kristersson.

– Ingen är betjänt av att vi slår ut svenskt näringsliv, svenska företag och svenska arbetstillfällen i det här läget. Vi har en väldigt speciell situation, vi har under lång tid haft en energipolitik som inte har varit bra och så har vi drabbats av konsekvenser av kriget, då kan vi inte lämna allt det i knät på enskilda företag och hushåll.

Fokus på energipolitik

Experter menar att den sänkta reduktionsplikten kommer att göra det svårare för Sverige att nå målet att minska utsläppen från transporter med 70 procent till 2030. Och det har varit ont om tydliga besked från regeringen om vilka åtgärder som ska kompensera för utsläppshöjningen.

TT: Kommer Sverige att nå transportmålet med de åtgärder som regeringen har presenterat?

– Inte med dem isolerat. Man måste se det som en helhet, säger Kristersson.

– Vi ska klara av en elektrifiering av transporter och industriprocesser och det kräver en massiv satsning på fossilfri el. Klimatpolitiken börjar och slutar med energipolitiken, ska vi klara av elektrifieringen behöver vi massiva mängder fossilfri elproduktion i Sverige. Det är basen i vår politik i omställningen.

TT: Påverkas Sveriges trovärdighet i det globala klimatarbetet när regeringen presenterar åtgärder som höjer utsläppen?

– Inte det minsta, säger Kristersson.

– Vi har mycket god trovärdighet och det finns inget som kan öka vår trovärdighet mer än om vi kan visa att vi är på väg mot en fullständigt fossilfri energiproduktion i Sverige. Det skulle vara ett föredöme som få länder kan mäta sig med.