Ett barn försöker långsamt dra sig nedför en rutschkana. Vid någon punkt blir det för sent att ta sig uppåt igen – barnet kommer att hamna längst ner hur det än bär sig åt.

Ungefär så fungerar tippningspunkter, eller tröskelpunkter, för klimatet: Vid en viss temperaturökning kan viktiga jordsystem tippa över i ett nytt tillstånd, där förändringen fortsätter vad vi än gör.

I många fall handlar det om system som reglerar våra livsförhållanden på jorden:

Istäcken på Grönland och Västantarktis som när de smälter får havsnivån att höjas med flera meter. Viktiga Atlantströmmar som när de störs bidrar till mer extremväder och torka. Upptinad permafrost som kan släppa ut lika mycket växthusgaser som hela Europa på ett år – och späda på uppvärmningen ytterligare, för att nämna några exempel.

En ljuspunkt

Känns det nattsvart? Kanske. Men forskningen kring tippningspunkter ger också en ljusglimt: det handlar om de sociala motsvarigheterna till klimatets tröskelpunkter. Hur små förändringar i normer kan få oss att "tippa över" i nya beteendemönster, som kan leda till snabba utsläppsminskningar.

Mer om det senare. Först mer av det nattsvarta: redan vid dagens nivå av uppvärmning – drygt 1,1 grad över förindustriell nivå – är vi i riskzonen för fem tippningspunkter. Det visade nyligen en studie i tidskriften Science som för första gången analyserat vid vilka temperaturhöjningar olika tippningspunkter kan triggas.

Forskarnas bistra budskap är att vi redan nu är bortom "en säker zon” för jordens klimat.

– Även om vi skulle lyckas stoppa uppvärmningen nu kan till exempel isarna på Grönland och västra Antarktis fortsätta att smälta irreversibelt, säger David Armstrong McKay, forskare vid Stockholm Resilience Centre.

Varnar för apati

Han är huvudförfattare till studien där ett internationellt forskarlag gått igenom över 200 vetenskapliga artiklar på området. Slutsatsen är att det finns 16 tippningspunkter, där effekterna kan slå igenom fullt ut om alltifrån ett decennium till om några tusen år.

Studien ger starkt stöd för Parisavtalets mer ambitiösa mål – att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader – i stället för det lägre satta målet två grader, då vi enligt forskarna kan passera ytterligare allvarliga tippningspunkter.

Men med de klimatlöften som världens länder gett hittills styr mänskligheten snarare mot två till tre graders uppvärmning, enligt forskargruppen Climate Action Tracker.

Känns det uppgivet? Vissa forskare varnar just för att begreppet tippningspunkter, som ger bilden av hotande förändringar utan återvändo, kan leda till apati snarare än att få oss att agera för att få bukt med utsläppen.

"Inte för sent"

Gustaf Hugelius, forskare i naturgeografi och biträdande föreståndare vid Bolincentret för klimatforskning, håller delvis med:

– Därför är det viktigt att betona när vi pratar om hur illa ställt det är, att det inte för sent.

Även forskarna bakom den nya analysen är tydliga med att vi fortfarande kan minska risken för de allvarligaste brytpunkterna för klimatet och att varje tiondels grad gör skillnad.

Begreppet tippningspunkter har även kritiserats för att ge bilden av att förändringen sker tvärt när det i de flesta fall handlar om ett temperaturspann där förändringen accelererar kraftigt.

Gustaf Hugelius tar sitt eget forskningsområde – den tinande permafrosten – som exempel.

– Det finns inget tydligt gradtal där vi kan säga att all permafrost tinar, men med runt 1,5 graders uppvärmning sker det på stora områden, från Alaska och Kanada till Sibirien och norra Sverige.

Utlösa konflikter

Så vilken tippningspunkt bör vi vara mest oroade över?

Meningarna går isär, men den som Gustaf Hugelius kallar ”allra läskigast” rör istäcket på Västantarktis.

– Vissa modeller pekar på att vi snart passerar en punkt där avsmältningen ger sex till nio meters havsnivåhöjning. Även om det sker på några hundra års sikt så innebär det enorma förändringar i livsvillkoren för många människor. Till exempel skulle viktiga områden med produktiv jordbruksmark i delar av Afrika och Asien vara under vatten. Vad händer när det inte längre går att producera mat där? Det kan leda till konflikter man inte ens vill tänka på, säger Gustaf Hugelius.

Även stora delar av Skåne, Blekinge och Stockholm hamnar under vatten i det scenariot, konstaterar han.

Sista hoppet?

Nu till ljusglimten.

”Vårt bästa – och möjligen sista – hopp.” Så benämndes de sociala tippningspunkterna under öppningstalet till en forskarkonferens som nyligen hölls på temat tippningspunkter vid universitetet i brittiska Exeter. Den handlade om både klimatets och de sociala normernas brytpunkter.

Tanken är att små ”knuffar” på vårt beteende, genom exempelvis ekonomiska incitament, kan leda till snabba beteendeförändringar som minskar våra utsläpp, förklarar David Armstrong McKay som deltog i konferensen.

Ett exempel är när elbilar med hjälp av skatter och subventioner blev billigare än bensinbilar i Norge och snabbt tog ledningen försäljningsmässigt.

Påverka köttnormen

Forskning pågår bland annat om hur man kan identifiera områden där vi är nära en social tippningspunkt och hur vi kan lockas att tippa över. Men synsättet har även väckt kritik, bland annat för att makthavare kan tolka det som att det bara behövs små förändringar för att få till en stor klimatomställning.

David Armstrong McKay ser också den risken, men tror ändå att sociala tippningspunkter är värda att undersöka. Inte minst för att få till livsstilsförändringar som han menar behövs.

– För att göra det mer normaliserat att inte flyga, att äta mer vegetariskt eller att köra mindre bil, till exempel, kan detta kan bli viktigt.