Om inte skövlingen av skog upphör är det inte möjligt att nå Parisavtalets mål, enligt FN.
– Avskogningen måste ner till nästan noll för att ge oss bäst chans att hålla uppvärmningen under 1,5 grader och undvika de värsta klimatkonsekvenserna för världen, säger Toby Gardner, forskare vid Stockholm Environment Institute.
Avskogning innebär att skog omvandlas till exempelvis åker eller betesmark och är ett stort problem i klimatsammanhang. Träden fungerar som lagringsplatser för kol, och när de huggs ner eller bränns frigörs koldioxid till atmosfären.
"Stoppa motorsågsmassakern"
Vid förra årets klimatmöte i Glasgow togs ett viktigt när drygt 140 länder lovade att stoppa avskogningen till år 2030 – eller ”sätta stopp för den globala motorsågsmassakern” som den brittiske premiärministern Boris Johnson, värd för mötet, uttryckte saken.
Till och med Brasilien, som i rasande takt omvandlar Amazonas till bland annat en gigantiskt sojaplantage, skrev under överenskommelsen som även anses viktig för att bevara ekosystem och hotade djur- och växtarter.
Därefter har det gått trögt. Enligt en FN-rapport som släpptes inför det pågående klimatmötet COP27 i Egypten, är världen ”inte på rätt spår” för att nå avskogningsmålet: Få länder har skärpt sitt agerande och tillräcklig finansiering saknas.
Hålla löftet
En ljusglimt under mötet i Egypten är att 27 länder, däribland Sverige, bildat en grupp som förbinder sig att agera för att hålla löftet från i fjol.
– Det är ett mycket välkommet initiativ, men hur det ska fungera i praktiken och varifrån pengarna ska tas är fortfarande oklart, säger Toby Gardner.
De tre största regnskogsnationerna – Brasilien, Kongo och Indonesien – har dock inte anslutit sig till gruppen, men har ändå flyttat fram positionerna. De tre länderna utlovade nyligen att börja samarbeta för att bevara skogarna och ska ta fram en finansieringsmekanism som ska hjälpa utvecklingsländer att låta träden stå.
Och Brasiliens nyvalde president Lula da Silva rev ner applåder när han i ett tal på COP27 på onsdagen utlovade att föra "en stor kamp" mot avskogningen, en tydlig omsvängning jämfört med föregångaren Bolsonaro.
Sverige ska påverka andra
När det gäller Sveriges roll i gruppen som bildats under klimatmötet, ligger fokus framför allt på att samarbeta internationellt för att minska avskogningen i andra länder, enligt Emilie Molin, som är kansliråd inom skogsfrågor på Näringsdepartementet och som deltar i förhandlingarna på COP27.
– En del frågor överlappar med EU-politiken och hanteras gemensamt inom EU. Men utöver det ser regeringen möjligheter för samarbete inom cirkulär bioekonomi och landsbygdsutveckling, säger hon.
Det handlar i grova drag om att öka återanvändningen, och om hur människor som lever nära skog ska hitta andra levebröd än jordbruk, då omvandling av skog till jordbruksmark ofta är boven i dramat.
"Not in by back yard"
I Sverige sker så gott som ingen regelrätt avskogning på det sätt att skog huggs ner för att bli exempelvis åkermark. Samtidigt är många av de svenska gammelskogarna ett minne blott, och den utvecklingen fortsätter: På 2070-talet beräknas de sista gamla och oskyddade skogarna vara borta om kalhuggningen fortsätter i samma takt som i dag, enligt ny forskning från universiteten i Umeå och Lund.
Och även om det ny skog planteras när den gamla huggs ner, så slår det mot ekosystem och biologisk mångfald, påpekar Peter Roberntz, skogsexpert på Världsnaturfonden (WWF).
Samtidigt som Sverige driver på för att minska skövlingen i andra länder borde man bevara gamla naturskogar på hemmaplan, anser han.
– Annars blir det lite av "not in my back yard": Skydda gärna skog någon annanstans, men inte här.
Göra mer
Toby Gardner vid Stockholm Environment Instutite tycker även att Sveriges kan göra mer för att sätta stopp för skövlingen globalt. Som exempel nämner han att Sverige, till skillnad från Norge och Danmark, inte anslutit sig till den så kallade Amsterdamdeklarationen, som ska sätta stopp för handeln med skogs- och jordbruksprodukter från avskogade områden.
– Generellt borde Sverige, som är en skogsberoende nation, kunna spela en större roll på världsscenen och påverka andra länder i rätt riktning.