Extrema väderhändelser med hetta och skyfall, bråk om formuleringar om fossila bränslen på klimatmötet i Glasgow och en rapport från FN:s klimatpanel IPCC som ytterligare inskärper att det är människan som har gjort planeten 1,1 grader varmare än under förindustriell tid. Världen har lagt ännu ett händelserikt klimatår bakom sig och blickar nu i stället framåt mot de utmaningar som tornar upp sig vid horisonten.

För att bromsa den globala uppvärmningen måste världens sammanlagda utsläpp av växthusgaser minska och det snabbt, manar forskare. Just nu fortsätter de att öka.

Stor utsläppsminskning

I Sverige minskade dock utsläppen rekordmycket under det av pandemins restriktioner hårt präglade året 2020 – med 8,9 procent jämfört med 2019. Naturvårdsverket tror att det var tillfälligt.

– Vi har aldrig sett en sådan stor minskning tidigare, säger Katarina Wärmark som är klimatanalytiker vid myndigheten.

– Men vi tror att vi precis som efter finanskrisen kommer att få en liten uppgång under 2021, som en återhämtning. Det är väldigt pandemirelaterade minskningar och det är inte den typen av åtgärder vi vill se, utan det behövs en reell omställning i samhället.

Enligt Sveriges klimatmål ska utsläppen av växthusgaser vara netto noll senast 2045. Därefter ska de vara negativa, så att det tas bort mer växthusgaser från atmosfären än vad som släpps ut. Fortfarande finns ett gap mellan den beslutade klimatpolitiken och klimatmålet, konstaterade såväl Klimatpolitiska rådet – som utvärderar regeringens klimatpolitik – som Naturvårdsverket i mars förra året.

Bättre förutsättningar

Men förutsättningarna att nå det långsiktiga klimatmålet till 2045 har förbättrats, enligt Naturvårdsverket. Myndighetens uppdaterade utsläppsscenarier, som tar avstamp i de tekniker som redan förs ut på marknaden eller som finns i nära introduktion, visar att det till och med kan gå i en snabbare takt längs vägen än vad tidigare bedömningar har pekat på.

Det beror på att arbetet för att uppnå fossilfrihet verkligen har tagit fart i Sverige och att särskilt betydelsefulla förändringar sker inom industri- och transportsektorn, enligt Eva Jernbäcker som är klimatanalytiker vid Naturvårdsverket.

– Det är de viktigaste utsläppssektorerna i Sverige, säger hon.

– Inom industrin finns mer konkreta planer än för fem år sedan och steg har tagits mot stora utsläppsminskningar snabbare i tid. Även när det gäller transporter och arbetsmaskiner kan utfasningen av fossila drivmedel gå i en snabbare takt än vad som tidigare har antagits.

"Gynnsammare"

I Naturvårdsverkets uppdaterade scenarier minskar växthusgasutsläppen med omkring 15 procent under perioden 2020–2045 jämfört med miljömålberedningens senaste målscenario från 2016. Men för att det faktiskt ska bli verklighet krävs ytterligare politiska styrmedel och hinderröjande på olika nivåer, framhåller Jernbäcker.

– Vi är inte på något sätt i hamn, det finns fortfarande ett gap när det gäller behovet av ytterligare styrmedel. Men möjligheterna ser gynnsammare ut, säger hon.

– Vi behöver agera ännu snabbare globalt. Men åtgärdsmöjligheterna är fler och kostnaderna har också sjunkit på ett betydande vis för en del av alternativen. Jag tror att det skänker hopp att veta att det finns saker som går att genomföra i omställningen.