SMHI har ett omfattande datoriserat arkiv av historiska väderobservationer och genom att analysera data därifrån kan bedömningar göras om och hur klimatet ändrats över tid. En lika omfattande analys som nu presenteras har inte genomförts tidigare i Sverige, och enligt rapporten syns klimatförändringar tydligt för de flesta parametrar som analyserats.

Observationerna går olika långt tillbaka i tiden för olika variabler. Sveriges årsmedeltemperatur för perioden 1991–2020 har exempelvis ökat med 1,9 grader jämfört med perioden 1861–1890.

Mer regn – mindre snö

Även årsnederbörden har ökat sedan 1930, från 600 millimeter/år till nästan 700 millimeter/år från 2000 och framåt. Ökningen är mest ett resultat av ökad nederbörd under vinter och höst, medan det inte finns någon tydlig trend för sommar och vår. Däremot har antalet dagar med snötäcke minskat sedan 1950.

"Det varmare och mer nederbördsrika klimatet i Sverige hänger väl samman med den observerade globala uppvärmningen som är ett resultat av människans klimatpåverkan", säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, i ett pressmeddelande.​​​​

Solen värmer

Ytterligare en tydlig förändring är det som meteorologer kallar solinstrålningen, som har ökat med cirka tio procent sedan mitten av 1980-talet. Den troligaste orsaken är enligt SMHI en kombination av minskade partikelhalter till följd av mindre utsläpp av luftföroreningar och en förändrad molnighet.

Den ökade solinstrålningen tros också ha bidragit till uppvärmningen i Sverige under de senaste decennierna.

I SMHI:s arkiv finns fler observationer som skulle kunna analyseras. Äldre data finns i handskrivna rapporter från observatörer, men att digitalisera och kvalitetsgranska historiska data bedöms vara ett mycket omfattande och resurskrävande arbete.