Det var varmare än vanligt på flera håll i Europa under oktober. Det framgår av data från EU:s klimatförändringstjänst Copernicus (C3S) som noterar en temperatur som låg nästan två grader över genomsnittet under referensperioden 1991–2020.
"De allvarliga konsekvenserna av klimatförändringarna är mycket synliga i dag och vi behöver ambitiösa klimatåtgärder vid COP27 för att säkerställa utsläppsminskningar som kan stabilisera temperaturer nära Parisavtalets mål på 1,5 grader", säger Samantha Burgess, biträdande chef för C3S, i en kommentar.
På Irland har hösten varit så mild att träden fått nya knoppar innan de ens tappat sina löv, sade Irlands premiärminister Micheál Martin i sitt anförande på klimatmötet i Sharm el-Sheikh i Egypten.
– Men den globala klimatförändringens börda faller tyngst på dem som är minst ansvariga för vår situation, konstaterar han.
Från ord till handling
Ledare för över hundra länder deltar under klimatmötets första dagar. När de reser vidare fortsätter förhandlingarna på tjänstemannanivå och det egyptiska ordförandeskapet trycker på vikten av att gå från ord till handling i klimatarbetet. Utsläppsminskningar och hur samhällen ska anpassas för att bli mer motståndskraftiga är viktiga frågor på dagordningen.
Mycket uppmärksamhet riktas också mot de särskilt utsatta ländernas krav på ersättning för de klimatrelaterade förluster och skador som uppstår redan nu.
– Vi har sett översvämningarna i Pakistan och stormen Ian i Florida nyligen. Det kommer att prägla mycket av diskussionerna på mötet, inte minst frågan om hur man ska kunna finansiera återuppbyggnaden efter den typen av katastrofer, säger Sveriges chefsförhandlare för klimatfrågor, Mattias Frumerie.
Företag som tjänar 3 miljarder dollar om dagen på fossila bränslen borde låta en del av vinsten gå till skadestånd till sårbara länder som drabbas av översvämningar, torka, stormar och andra klimatkatastrofer. Det framhåller Antigua och Barbudas premiärminister Gaston Browne som talade å sin egen och andra önationers vägnar.
– De tjänar pengar medan planeten brinner. Det är på tiden att dessa företag tvingas betala en global koldioxidskatt på sina vinster.
Slutbluffat om utsläpp?
Allt fler företag, städer och regioner sätter ambitiösa mål om att bli klimatneutrala genom noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2050. Men i utfästelserna finns "kryphål tillräckligt stora för att köra en diesellastbil genom", säger FN-chefen António Guterres i samband med publiceringen av nya principer och rekommendationer som syftar till att förhindra falska och förvirrande påståenden om klimatneutralitet.
När det gäller de många löftena om nettonollutsläpp råder brist på transparens och enhetlig standard vilket gör dessa påståenden svåra att verifiera, enligt FN:s experter.
– Bluffandet måste få ett slut, säger Guterres.
Företag som hävdar att de minskar sina utsläpp får inte fortsätta att investera i fossila bränslen, enligt de icke-bindande rekommendationerna som bland annat också efterlyser detaljerade planer för absoluta utsläppsminskningar.
Brutna löften
Världens länder har lovat att försöka hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader och helst 1,5 grader – men hittills räcker inte de nationella åtagandena till. I nuläget leder ländernas samlade klimatplaner snarare till en uppvärmning på omkring 2,5 grader vid seklets slut. Rysslands krig i Ukraina har också lett till bakslag i klimatarbetet, bland annat på grund av ökad användning av olja och gas.
Inte heller har de rika länderna levt upp till sitt löfte om 100 miljarder dollar årligen i klimatfinansiering till sårbara länder, något som spär på misstron i förhandlingarna.