Utbredningen av Antarktis havsisar har minskat kraftigt de senaste åren – och det drabbar bland annat isarnas mest välklädda djur.
I en ny studie har forskare vid bland annat British Antarctic Survey (BAS) studerat kejsarpingviner, den största pingvinarten, som är beroende av stabila havsisar under den relativt långa häckningsperioden.
Forskarna följde fem pingvinkolonier under åren 2018-2022 i området Bellinghausen i Antarktis genom att studera satellitbilder, eftersom arten lever i otillgängliga områden.
För fyra av de fem kolonierna gick häckningen helt om intet i fjol, enligt resultaten som presenteras i tidskriften Communications Earth & Environment. I vissa områden smälte nästan all is innan ungarna var redo att simma och klara sig själva.
Isarna minskat kraftigt
Troligen dog de allra flesta pingvinkycklingar i dessa kolonier 2022, enligt Norman Ratcliffe, en av forskarna vid BAS.
I en kolonierna gjorde den smältande isen att föräldrapingvinerna hindrades från att klättra upp på ishyllan och ta hand om sina ungar. I de andra tre kolonierna hade havsisen brutits upp under ungarna, berättar Ratcliffe.
Liknande händelser har skett förr, men enligt forskarna är det första gången det observerats i så stor skala.
– Detta kommer troligen att bli allt vanligare i ett Antarktis som blir allt varmare, säger Ratcliffe.
Den senaste tidens stora förändringar när det gäller isen på Antarktis har fått många forskare att reagera. I mitten av juli i år hade istäcket minskat med en yta nästan lika stor som fem Sverige, jämfört med medelvärdet för samma månad 1981-2010.
Varför Antarktis havsisar minskat så kraftigt de senaste åren vet forskarna ännu inte säkert. Men på sikt pekar klimatmodellerna på att den globala uppvärmningen påverkar isarnas utbredning.
"En bitter försmak"
Det väcker oro för framtiden för djurarter såsom kejsarpingvinerna, som hittills fått vagga fram ganska ostört på isarna där har få naturliga fiender och gott om mat.
Fortsätter havsisen på Antarktis att minska i samma takt som nu beräknas kejsarpingvinerna vara så pass få vid nästa sekelskifte att de närmar sig utrotning. I alla fall om människans utsläpp av växthusgaser och hastigheten av den globala uppvärmningen fortsätter i samma riktning som nu. Det säger Andreas Nord, som är docent vid Lunds universitet och som forskar om hur djur påverkas av klimatförändringar.
Han poängterar att populationen av kejsarpingviner är stabil just nu.
– Men den här studien ger en bitter försmak av vad framtiden kan innebära för de här djuren, säger Andreas Nord.