Vetenskapen är tydlig: människans utsläpp måste minska drastiskt – och det snabbt.
Men företag, individer och regeringar försöker också tackla problemet genom att bidra till projekt som ska minska utsläppen i motsvarande grad på en annan plats, så kallad klimatkompensation. Det kan ske på olika sätt, men inte sällan står skogar, som binder och lagrar stora mängder kol, i fokus.
Det är dock inte ovanligt att effekterna överskattas, enligt en studie som har publicerats i tidskriften Science, där projekt i tropiska skogar undersökts av forskare från bland annat universitetet i Cambridge.
Tropisk skog
Studien har i detalj granskat 18 skogsprojekt på den frivilliga marknaden för utsläppshandel i Sydamerika, Afrika och Asien. Projekten är kopplade till REDD+, ett FN-initiativ som syftar till att hjälpa utvecklingsländer att bevara sina regnskogar som ett sätt att minska utsläppen. I nuläget finansieras REDD-projekten främst genom kommersiell klimatkompensation.
En utmaning för forskarna har varit att bedöma hur stor avskogningen hade varit utan projekten. Det har gjorts genom en syntetisk kontrollmetod, där utvecklingen i områden med liknande förutsättningar använts som jämförelse.
Slutsatsen som dras är att de flesta projekt som undersökts inte nämnvärt har lett till minskad avskogning. De få som gjorde det minskade avskogningen i mindre utsträckning än vad som utlovats.
De 18 projekten har genererat 62 miljoner kolkrediter, varav 14,6 miljoner redan har använts av individer, företag och organisationer runt om i världen för att kompensera för utsläpp. Forskarna uppskattar dock att projekten har använts för att kompensera för nästan 3 gånger så mycket koldioxid än dess faktiska bidrag till att mildra effekten av klimatförändringarna.
"Bekräftar problem"
Madelene Ostwald, docent med fokus på skog- och markfrågor vid Linköpings universitet, tycker att studien är gedigen.
– Att det är bra att bevara skog om man ska minska utsläppen är det få som debatterar. Speciellt inte i tropikerna, där skogarna är koltäta, säger hon till TT.
– Men den här studien bekräftar de problem som redan tidigare har konstaterats när det gäller klimatkompensation. Man vill veta att man får det man betalar för och att det inte hade hänt ändå, så kallad additionalitet. Annars blir det ju ingen klimatvinst.
I en tid då allt fler stater och bolag strävar efter att bli klimatneutrala genom noll nettoutsläpp av växthusgaser väntas intresset för klimatkompensation öka ytterligare.
– Det är verkligen hett just nu i och med att många stater har som mål att bli klimatneutrala inom några decennier, säger Ostwald.
– Studien kan vara en ögonbrynshöjare för många som är på väg att vidta den typen av åtgärder, en varningsflagg för ett företag som behöver klimatneutralisera sin verksamhet.
Föreslår åtgärd
Ostwald håller med forskarna om att ett bättre sätt om man vill fortsätta använda REDD+ för att bevara skog är att låta stater, inte enskilda aktörer, definiera baslinjen för projekten. Den används för att uppskatta startnivån vad gäller mängd skog och kol.
– Det skulle bli mer transparent, mindre godtyckligt och inte så opportunistiskt. Nu vill många aktörer få ut så mycket kolkrediter som möjligt, men det här skulle kanske ta bort de största cowboyerna från marknaden.
