I den lilla kanadensiska staden Lytton rapporterades rekordtemperaturen 49,6 grader i slutet av juni, Sibirien har upplevt den varmaste och torraste sommaren på 150 år och flera länder i Centraleuropa har drabbats av skyfall och massiva översvämningar.
Sommaren 2021 har fört med sig extremväder på flera platser i världen – och med det kommer även klimatångesten för många människor.
– Känslan av hopplöshet och ensamhet, är känslor att se upp med. Där det lätt kan bli för tungt att bära, säger Kata Nylén, legitimerad psykolog och grundare av Klimatpsykologerna.
Ångesten lär inte bli mindre efter att dagens tunga rapport från FN:s klimatpanel IPCC blir offentlig, där den senaste klimatforskningen redovisas. En liknande sammanställning har inte gjorts sedan 2013.
Kollektiva insatser
Det finns tydliga paralleller till sommaren 2018. Då precis som nu hade det varit extremväder med bland annat skogsbränder i stora delar av Sverige, och IPCC släppte en dyster specialrapport om klimatet framåt hösten. För tre år sedan innebar det att klimatfrågan fick större uppmärksamhet och att engagemanget ökade. Kata Nylén förväntar sig en liknande reaktion nu.
– Det är något som är positivt i det också, att den här rapporten kommer hand i hand med extremvädret, att det liksom kickar i gång ett kollektivt agerande, säger hon.
Hon menar att politiken och miljörörelsen i den här delen av världen har fokuserat allt för mycket på individens ansvar i klimatfrågan, när det egentligen bör handla om större systemförändringar.
En viktig faktor för att kunna hantera klimatångesten är att inte stirra sig blind på individuella åtgärder. I stället bör man försöka arbeta tillsammans, dels för att få till förändring, men också för att må bättre själv.
– Lägg inte fokus på små detaljer och enskilda individers utsläpp. Då är dels risken att vi missar de effekter vi kan uppnå om man har energi och vill förändra saker, men sen är också risken att vi blir dränerade på energi och upplever ensamhet och hopplöshet när vi inte når effekt eller får något tillbaka, säger Kata Nylén.
"Helt rimligt"
Man bör inte skjuta ifrån sig klimatångesten, utan snarare träna på att hantera känslorna och se de som en signal att agera.
– Att känna obehagliga känslor kring klimatet är helt rimligt, och om man tillåter de känslorna att finnas kan det i stället bli en hjälp till att mötas och engagera sig, säger hon.
– Inget är riktigt fel, bara man gör det tillsammans. Det är det som är väldigt viktigt. Och gärna där man känner att man kommer att kunna se en förändring relativt snabbt. För det mår man väldigt bra av och får energi av.