Bränder, översvämningar och annat extremväder – klimatrelaterade risker står högt upp på dagordningen i många kommuner. Men staten, vars uppdrag är att stödja kommunerna med att klimatanpassa ny och befintlig bebyggelse, har brustit i sin styrning enligt Riksrevisionen.

Ett stort problem uppges vara att ingen myndighet har ansvar för att följa upp anpassningsarbetet på nationell nivå.

"Det går därför inte att bedöma om insatserna leder till att riskerna för, och effekterna av, översvämning, ras, skred och erosion minskar", säger riksrevisor Helena Lindberg till myndighetens hemsida.

Dessutom är klimatanpassningsförordningen otydlig, vilket lett till att arbetet i länsstyrelserna skiljer sig i både omfattnings- och ambitionsnivå. Det har i sin tur resulterat i ett ojämnt fördelat stöd bland landets kommuner.

Regeringen får även bannor för bristande styrning när det gäller fördelningen av statsbidraget för naturolyckor. Risken blir att de projekt som är mest angelägna inte beviljas medel, enligt Riksrevisionen, som anser att man bör prioritera åtgärder som inte skulle ha genomförts utan bidrag.

I vissa fall har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beviljat bidrag för åtgärder som redan genomförts.

Utöver MSB får även Boverket kritik, för bristande vägledning.

Den huvudsakliga period som Riksrevisionen granskat är från och med 2018, då den nationella klimatanpassningsstrategin trädde i kraft.