Att blanda biodrivmedel med bensin och diesel kan – i jämförelse med andra åtgärder inom transportsektorn – bidra till Sveriges möjligheter att nå sina klimatmål till en rimlig kostnad, visar en granskning av Riksrevisionen.

– Vår grundläggande slutsats är att reduktionsplikten kan bidra till de klimatpolitiska målen på ett effektivt sätt, säger Peter Jörgensen, revisionsdirektör på Riksrevisionen och projektledare för granskningen.

– Det har att göra med att alla andra sätt att nå klimatmålen ju också är kostsamma och medför sina risker och uppoffringar, fortsätter han.

Inte helt genomförbar

I maj gick Tidöpartierna ut med att de vill sänka reduktionsplikten på bensin och diesel till 6 procent vid årsskiftet. I dag är gränserna 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel.

Riksrevisionen har granskat utformningen av lagen som den ser ut i dag, och kommit fram till att den inte är helt genomförbar. Enligt den nuvarande lagstiftningen ska årliga, stegvisa höjningar av reduktionsplikten ske fram till 2030.

Speciellt när det gäller reduktionsplikten för bensin finns hinder både när det gäller regelverk och befintlig teknik, enligt Riksrevisionen.

– På några års sikt kommer det inte gå att blanda in så mycket biodrivmedel som reduktionsplikten föreskriver, säger Peter Jörgensen.

Samtidigt som reduktionsplikten har getts en avgörande betydelse för att uppfylla Sveriges klimatmål – framförallt för utsläppen från inrikes transporter till 2030 – har riskerna med reduktionsplikten inte i tillräckligt hög grad beaktats i beslut om dess utformning, enligt Riksrevisionen.

Kostnadsfördelar har minskat

Ett problem är att mängden biomassa är begränsad. En ökad användning i Sverige fram till 2030 riskerar att leda till ökade utsläpp i andra delar av världen.

– Om inte de får tag på råvarorna för att de går till reduktionsplikten i Sverige, då använder de i många fall exempelvis fossila alternativ, säger Peter Jörgensen.

Priset på diesel har även höjts mer än vad regeringen förutspått till följd av att biodrivmedel blandats i. Det gör att reduktionspliktens kostnadsfördelar jämfört med andra åtgärder har minskat, konstaterar Riksrevisionen.

Energimyndigheten får också kritik för att ha gjort bristfälliga konsekvensanalyser inför riksdagsbeslut om bland annat reduktionsnivåer.

– Det har gjort att riksdagen inte har haft ett tillräckligt underlag, säger Peter Jörgensen.