Så blir din matkasse mer klimatsmart

1. Minska svinnet

Varje år slänger svenska hushåll omkring 19 kilo fullt ätbar mat per person. Steg ett för den som vill handla mer klimatsmart är därför att göra en inköpslista, framhåller Line Gordon som är chef för Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet.

– Ofta kommer man till affären direkt från jobbet och glömmer vad som finns i kylskåpet, säger hon.

– Vi slänger bort en del av vår klimatpåverkan, så det är viktigt att äta upp det som redan finns hemma och det som man handlar.

2. Spannmål

Vete är sädesslagens tungviktare och det spannmål det odlas mest av i Sverige. Och bortom raffinerade produkter som vitt mjöl har fullkorn ofta ett högt innehåll av protein och mineraler. Att byta ut riset mot matvete, nakenhavre eller dinkel är snällare mot klimatet, eftersom vattendränkta risodlingar frigör metangas.

– Spannmål har oförtjänt hamnat lite i skymundan, det är en jätteviktig proteinkälla globalt, säger Cecilia Mayer Labba, doktorand på avdelningen för livsmedelsvetenskap vid Chalmers.

3. Ärtor, linser och baljväxter

Bönor, ärtor och linser kämpar ibland i motvind – av vissa stämplade som tråkiga stapelvaror längst in i skafferiet. Men baljväxter har relativt låg klimatpåverkan och är fulla med protein, vilket gör att de kan ersätta en del av det kött som har större klimatavtryck.

– Nästan alla animaliska produkter har högt klimatavtryck, så det är bra att välja bort en del kött till förmån för mer vegetariskt och växtbaserat, säger Line Gordon.

– Jag tror att många konsumenter inte vet hur de ska få till en god måltid som är enkel att tillaga av baljväxter, även om det finns mycket inspiration att få. Det finns också nya alternativa produkter på marknaden, som färs gjord på svenska baljväxter.

4. Rotfrukter och kål

Knöliga, tåliga och ett välbekant inslag i de svenska landen. Rotfrukter innehåller mycket fibrer och har lågt klimatavtryck. Grova grönsaker som rotfrukter, broccoli, lök, blomkål och vitlök odlas ofta på friland, vilket kräver mindre energi än växthusodling. De kan också lagras längre, vilket bäddar för mindre svinn.

– Det är bra att välja grönsaker i säsong, säger Cecilia Mayer Labba.

– Det är inte klimatsmart att välja mat som har flugits in till Sverige eller som har odlats i uppvärmt växthus. Svenskodlat har dock inte alltid lägst klimatavtryck, utan det beror främst på hur livsmedlet har producerats.

5. Sill och strömming

Den är en vanlig syn på tallrikarna under jul, midsommar och påsk – men sillen kan spela en större roll året om. I de nordiska vattnen finns gott om den feta fisken, som innehåller mycket järn och omega 3.

Dessutom är tillgången god så för den som undviker sill och strömming från Östersjön, som tampas med problem med miljögifter, är det fritt fram att frossa.

– Vi brukar inte prata så mycket om möjligheterna med den marina mat som vi har här i Norden, säger Cecilia Mayer Labba.

6. Vilt- och naturbeteskött

Att vi bör minska köttätandet för att få ner de globala utsläppen är välkänt. För den som inte vill välja en helt vegetarisk linje finns alternativ som är bättre än andra för hälsa och miljö – som viltkött från renar i Norden.

– Renkött har en fin sammansättning av fettsyror och är rikt på mineraler. Det är ett hälsosamt kött med lågt miljö- och klimatavtryck, säger Cecilia Mayer Labba.

Den som känner sig vilse i köttdisken kan leta efter märkningen Svenskt Sigill Naturbeteskött, som innebär att köttet är producerat på svenska naturbetesmarker.

– Det har förvisso ett relativt högt klimatavtryck men ger positiva effekter för miljön, eftersom marken inte har brukats och därför har unika egenskaper och hög biologisk mångfald, säger Cecilia Mayer Labba.

– Om vi ska äta mindre kött är det bra att välja bättre sorter och äta lite men ofta. All kött och fisk bidrar till att vi lättare tar upp järn från hela måltiden. Gris och kyckling lyfts också som kött med lågt klimatavtryck.