I en ladugård utanför Umeå har 30 kossor nyligen fått en ovanlig ingrediens i sitt foder. Under tre månader har det spetsats med hackade alger, samtidigt som halterna av klimatskadlig metangas mätts i kornas utandningsluft.
Kossor släpper nämligen ut klimatskadlig metangas framför allt genom rapar, men även genom pruttar, och algen – Asparogopsis taxiformis – kan minska dessa utsläpp med upp till 60 procent, enligt forskning från andra länder. Men eftersom kossornas foder har olika sammansättning i olika länder är frågan hur det fungerar i Sverige.
Preliminära resultat från Umeå-kossorna ser lovande ut.
– Analyserna är inte klara, men när vi tittar på data så ser vi tydliga effekter på metanutsläppen, säger Rebecca Danielsson, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
Stor utsläppskälla
Stämmer det kan algerna det bli en viktig pusselbit för att få ner utsläppen från jordbruket. Idisslare är nämligen en av de största utsläpparna av det klimatskadliga metanet, och i Sverige bidrar kossornas fodersmältning till drygt tredjedel av jordbrukssektorns utsläpp av växthusgaser.
Boven i dramat är den jäsningsprocess som sker i kornas största mage, våmmen, när de omvandlar gräset. Då bildas vätgas och koldioxid som mikroorganismer i våmmen använder för att få energi – och i den processen bildas metan.
Här kommer algerna in i ekvationen. De innehåller ämnet bromoform som blockerar ett enzym hos mikroorganismerna och stoppar på så vis metanbildningen.
På liknande sätt fungerar kosttillskottet Bovaer, som tidigare i år var först ut på området att godkännas inom EU och som nu ska testas i Sverige. Med start i höst ska 5 000 svenska mjölkkor få kosttillskottet i sitt foder inom ett projekt som Arla driver i Sverige, Danmark och Tyskland.
Enligt tidigare forskning kan kosttillskottet minska metanutsläppen med runt 30 procent.
– Vi vet redan att Bovaer fungerar, och syftet nu är att se rent praktiskt hur det fungerar för bönderna att utfordra med det i ladugårdarna, säger Åse Arnbratt på Arla.
Påverkas mjölken?
Bovaer minskar metanet genom att hålla nere samma enzym som algerna. Men algerna tycks innehålla fler ämnen som minskar metanet vilket troligen gör dem mer effektiva, enligt Rebecca Danielsson.
Att algerna är en naturlig produkt, medan kosttillskottet är kemiskt framställt, kan också göra att det tas emot bättre av lantbrukarna, tror Rebecca Danielsson. Bovaer kan heller inte användas av Krav-gårdar som inte får använda kemiskt framställda ämnen.
En farhåga med algerna har varit att bromoform ska överföras till mjölken och köttet. I höga halter är ämnet cancerframkallande. I Umeå mäter därför forskarna hur mycket som förs över till mjölken, kossornas urin och gödsel. Tidigare studier har visat att nivåerna ligger betydligt lägre än att de skulle utgöra en risk, enligt Rebecca Danielsson.
– Men detta är något som behöver följas upp mer noggrant för att säkert veta att det inte har negativa effekter på människor eller djur på lång sikt, säger hon.
Vill odla 50 ton alger
En utmaning är också att få fram tillräckligt stora mängder alger. De som kossorna i Umeå matats med har skördats av dykare utanför Portugals kust – alltså långtifrån närproducerat.
Kanske finns lösningen utanför Lysekil. Där pågår försök att odla algerna i stora vattentankar i en testfabrik som företaget Volta Greentech byggt upp. Förra året testades de odlade algerna på 20 köttkor på en gård utanför Eskilstuna, medan utsläppen mättes på samma sätt som i Umeå.
– Vi minskade metanutsläppen med 80 procent, säger Fredrik Åkerman, en av grundarna av Volta Greentech, som nu planerar en större fabrik där det ska gå att odla 50 ton alger årligen.
Olika sorters tillskott i kossornas mat är ett sätt att få bukt med utsläppen. Ett annat sätt som är under utveckling, är att kossorna får ha en mask över mulen som fångar upp metanet i varje rap. Masken omvandlar metanet till vattenånga och koldioxid, vilket kan minska metanutsläppen med omkring 50 procent, uppskattar det brittiska företag som ligger bakom uppfinningen.
Samtidigt gör kossor mycket gott för miljön, bland annat bidrar de genom sitt betande till öppna landskap och biologisk mångfald. Och i förhållande till andra utsläppskällor tycker Rebecca Danielsson att det i Sverige ibland läggs väl mycket fokus på kossornas rapar och fisar.
– Men nu behöver ju utsläppen minska snabbt, och då måste man göra allt man kan inom alla sektorer.