Det har vaktat öborna under krig och konflikter i hundratals år och står stadigt och tryggt i hamnen på Rhodos. Än så länge.
Nu rustas fortet Agios Nikolaos för en helt annan strid.
Klimatförändringarna utgör ett allt större hot för kulturarv runt om i världen. Grekland och den medeltida världsarvsklassade stadskärnan på Rhodos är inget undantag, där återkommande värmeböljor och översvämningar är del av utmaningen.
– Det är ett växande problem som oroar oss, säger Sotiris Patatoukos, chef för avdelningen för bevarandet av kulturarv vid den lokala kulturmyndigheten på Rhodos.
EU-projekt
Rhodos är en av fyra pilotstäder som har ingått i EU-projektet Hyperion, vars syfte har varit att ta fram nya verktyg och metoder för att kartlägga riskerna som historiska byggnader och monument ställs inför på en allt varmare planet. Med teknologins hjälp har man försökt att få en bättre bild av hur byggnaderna mår, i hopp om att därmed minska sårbarheten för klimatpåverkan.
– Om vi inte agerar i tid finns risk för att välkända landmärken i Europa och runt om i världen går förlorade, säger Hyperions projektkoordinator Angelos Amditis.
– Vi har fokuserat på att skapa en plattform som ska ge en ökad förståelse för de faror och hot som kulturarven står inför, vilket ökar möjligheten att vidta effektiva och snabba åtgärder.
Långsiktiga effekter
Förutom fyren som är placerad i det grekiska fortet i Mandrakihamnen har ett par hellenistiska gravplatser, en bro och ruinerna av Naillac-tornet ingått i projektet på Rhodos. På var och en av platserna har minst fyra sensorer monterats, som mäter temperatur, nederbörd och luftfuktighet och skickar informationen till en databas.
Datan kan användas för beslut om hur och när byggnaden ska underhållas – men också bidra till ökad förståelse för de långsiktiga effekterna av klimatförändringarna.
Inom ramarna för projektet har man i pilotstäderna också testat bland annat drönare för övervakning, analyserat stenprover och använt fotogrammetri för att kunna följa hur byggnader förändras under årens lopp. Dessutom har man tagit fram riktlinjer för hur man ska kunna utnyttja och använda de historiska platserna i framtiden, trots de utmaningar och svårigheter som väntar.
Tanken är att beslutsfattare, organisationer, arkeologer, forskare och andra berörda instanser ska använda informationen i sitt arbete. Men projektet har också tagit fram en app som allmänheten ska kunna använda för att rapportera in en skada på ett historiskt monument.
– Det är ett enkelt verktyg som vi hoppas ska engagera såväl lokalsamhället som turister, säger Angelos Amditis.
"Svår balansgång"
EU-projektet har just avslutats men på Rhodos kommer de lokala myndigheterna att fortsätta övervakningen av kulturskatterna, enligt Patatoukos. Här är många monument redan märkta av såväl tidens tand som av koldioxidutsläpp och jordbävningar, vilket gör dem mer sårbara för effekterna av klimatförändringarna.
– Det är en utmaning. Vi är en ö som till största delen lever av turismen och det innebär också att vi drabbas hårt av föroreningar. Det är en svår balansgång, konstaterar Sotiris Patatoukos.
– Men det är bara våra barnbarnsbarn som kommer att veta huruvida vi lyckades skydda våra kulturskatter för framtiden. Det är ett stort ansvar som ligger på oss.
