Värmeböljor, torka och skogsbränder har plågat Asien, Afrika, Europa och Nordamerika de senaste tre månaderna. Det har slagit hårt mot ekonomier, ekosystem och människors hälsa.
Den globala medeltemperaturen för sommarsäsongen juni, juli och augusti landade på 16,77 grader. Den tidigare rekordnoteringen för samma period var 16,48 grader 2019.
– De tre månaderna vi just har upplevt är de varmaste på omkring 120 000 år, säger Samantha Burgess, biträdande chef på Copernicus, till nyhetsbyrån AFP.
Uppskattningarna om att temperaturerna är högre än på omkring 120 000 år bygger bland annat på analyser av årsringar på träd och iskärnor.
Varnar för kollaps
Förra månaden var inte bara den varmaste augusti som har uppmätts hittills utan också varmare än alla andra månader förutom juli 2023, enligt FN:s meteorologiska organisation WMO och Copernicus.
"Klimatkollapsen har börjat", varnar FN-chefen António Guterres och fortsätter:
"Forskare har länge varnat för vad vårt beroende av fossila bränslen kommer att släppa lös. Vårt klimat imploderar snabbare än vad vi kan klara av, med extrema väderhändelser som drabbar alla hörn av planeten."
Femte varmaste
I Europa var sommaren den femte varmaste som har uppmätts, med en medeltemperatur på 19,63 grader.
Större delen av Västeuropa och Turkiet upplevde en blötare sommar än genomsnittet, där lokala regnrekord ledde till översvämningar på sina håll. Men norra Skandinavien fanns bland de platser som sammantaget upplevde en torrare sommar än snittet.
Världshaven har tampats med ovanligt höga temperaturer sedan april. Den globala genomsnittliga temperaturen i haven fortsatte att stiga i augusti, som blev den varmaste månaden som hittills har uppmätts i ytvattnet.
De höga havstemperaturerna har bidragit till värmen under sommaren, med marina värmeböljor som drabbat Nordatlanten och Medelhavet.
– Sett till den extra värme som vi har i ythaven är det sannolikt att 2023 kommer att bli det varmaste året någonsin, säger Burgess till AFP.
Väderfenomen
Med fyra månader kvar till bokslut är 2023 hittills det näst varmaste året som har uppmätts, efter det rekordvarma 2016, enligt Copernicus.
Den globala uppvärmningen beror främst på människans utsläpp av växthusgaser från förbränning av fossila bränslen som olja, kol och gas.
Men årets rekordnoteringar kopplas också till det naturliga väderfenomenet El Niño, som har gett den globala genomsnittstemperaturen en extra skjuts. De mest kännbara effekterna av El Niño väntar sig forskare dock först i slutet av året och under 2024.
