Bönder fick nödslakta sina djur i brist på foder, skogar stod i lågor och de skadliga granbarkborrarna frodades. Samtidigt fick rekordvärmen butiker att tömma sina lager av fläktar och människor att bli sjuka – eller i värsta fall dö.
Sommaren 2018 var exceptionellt varm och torr i Sverige. Och en del medier har den senaste tiden basunerat ut att vi går en liknande period till mötes. Men om årets semestermånader kommer att präglas av temperaturer mycket över det normala är för tidigt att säga, enligt Gunilla Svensson, professor i meteorologi vid Stockholms universitet.
– Det finns ett jättestort intresse för långsiktiga prognoser så man gör ju försök att göra dem, säger hon.
– Men för väder och väderprognoser försvinner förutsägbarheten längre bort än 10–14 dagar. Atmosfären har kort minne och det är mycket kaotiska saker som händer i systemet. Vetenskapligt har vi inte ännu funnit något sätt att ta fram tillförlitliga säsongsprognoser för våra latituder.
Ingen "sensationsjakt"
Den bristande kvaliteten på de långa prognoserna, i synnerhet när det gäller förutsägbarheten i norra Europa, har fått SMHI att fatta beslut om att inte leverera väderprognoser till allmänheten som sträcker sig längre än tio dygn bort.
– Det får inte vara någon sensationsjakt, utan som myndighet ska det vi levererar vila på vetenskaplig grund, säger Krister Bengtsson, ansvarig för den meteorologiska produktionen på SMHI.
– Det gör att våra budskap inom meteorologiska långtidsprognoser ibland betraktas som tråkiga, när andra aktörer går ut och är klatschiga. Men å andra sidan brukar alla de aktörerna gå ut i slutet av rapporten och säga att det är väldigt osäkert allting, men det ser man ju aldrig i rubrikerna.
Fjärrkopplingar
Vid SMHI pågår forskning om hur väder- och klimatförhållanden på en plats kan påverka avlägsna platser, så kallade fjärrkopplingar ("teleconnections"). Genom att studera förhållandena i atmosfären över subtropiska Stilla havet under våren anser sig forskarna kunna dra slutsatser om nederbörden i norra Europa några månader senare.
I år pekar metoden på en torrare sommar än normalt. Men det är forskningsrön och inget som SMHI just nu kan använda i sin prognostjänst, understryker Bengtsson.
– Man måste skilja på den dagliga operativa vädertjänsten och forskning.
Våren har varit lite torrare än vanligt på flera håll i Sverige. En mark utan fukt går snabbare att värma upp, vilket kan leda till höga temperaturer under sommaren.
– Det var det som hände 2018, då var det väldigt torrt och det förstärkte det högtryck som hade parkerat sig över Sverige. Men det kan ändra sig snabbt om vädret ändrar sig och vi får nederbörd, säger Gunilla Svensson.
– Olika samhällsfunktioner bör ändå vara vaksamma eftersom det är så pass torrt så pass tidigt. Om det fortsätter kan det bli problematiskt så det är bra att planera kring vattentillgången senare i sommar redan nu.
Bra grundvatten
Jämfört med 2018 bedöms dock tillgången till grundvatten vara relativt god.
– 2018 hade vi väldigt dåligt med mark- och grundvatten så när det blev så varmt och torrt blev det enormt illa, säger Bengtsson.
– Men i början av maj i år hade vi förhållandevis bra med grundvatten, så vi är lite bättre rustade. Men fortsätter det att vara varmt och torrt i juni och juli kommer det att bli mycket stora problem, framförallt vad gäller bränder i skog och mark.