Förslaget, som handlar om det som kommit att kallas "naturrestaurering", spänner över flera områden och handlar om hur EU-länderna ska återställa sin natur. Bland annat ingår återställning av våtmarker, förändrad sammansättning av skog och fler grönområden.
Den svenska regeringen är emot lagförslaget, då den anser att det "för långtgående" påverkar Sverige – som har stor skogsareal. På tisdagen röstades EU-förslaget trots det igenom vid ett miljöministermöte i Luxemburg.
"Behövs lagstiftning"
Naturskyddsföreningen är starkt positiv till den föreslagna lagen, och kallar den "enormt viktig".
– Generellt är vi glada över att natur restaureras eftersom vi befinner oss mitt i en naturkris. Läget är akut och det behövs lagstiftning, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén.
– Det cirkulerar många missuppfattningar kring lagen, bland annat att den kommer bli detaljstyrd från Bryssel. Det kommer vara upp till varje land att upprätta restaureringsplaner, och då kommer länderna själva att få bestämma hur de ska uppnå målen.
Karin Lexén anser att ursprungsförslaget dock förhandlats i "negativ riktning", under processen i EU.
– Förslaget har blivit mer urvattnat, och medlemsländerna har fått en större flexibilitet med fler undantag. Det tycker vi så klart är dåligt, säger hon.
LRF kritiskt
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har en betydligt mindre positiv bild av lagförslaget. Förbundet hör till dess kritiker och varnar för stora negativa konsekvenser om lagen antas, både vad gäller ekonomi, arbetsmarknad och lantbruk. Lagen riskerar att kosta svenska skattebetalare hundratals miljarder kronor på längre sikt om den blir verklighet, hävdar man.
– I grunden är vi positiva till arbetet med restaurering. Men det förslag som nu ligger är vi kritiska till. Svenska myndigheter har gjort en konsekvensanalys där cirka 20 procent av jordbruksmarken och tio procent av skogsbruksmarken i Sverige kommer påverkas, säger Magnus Kindbom, chef vid LRF Skogsägarna.
– Nu ställer man krav att vi ska gå tillbaka till att ha naturområden som de var under förindustriell tid. Det betyder bland annat att vi inte kan bruka mark, och tvingas återställa betesmarker i områden i Sverige där djuren inte är kvar.
Fortsatt förhandling
Samtidigt är lagförslaget långt från i hamn. Nästa anhalt är EU-parlamentet, där dess öde för närvarande är högst oklart. Därefter ska förslaget slutgiltigt förhandlas – och kompromissas – mellan ministerrådet och parlamentet.
Conny Jacobson, handläggare vid Naturvårdsverkets naturavdelning, säger att det är för tidigt att bedöma vad konsekvenserna blir.
– Alla vet att det är en lagstiftningsprocess som inte är klar ännu. Det kan bli så att lagen ändras ganska mycket på en punkt och ganska lite på en annan punkt, och det kan spela stor roll för Sverige.