När regeringen hade kallat till nationellt klimatmöte i Stockholm hördes protestrop och aktioner från unga klimatengagerade och företrädare för klimatrörelsen utanför. Missnöjet gällde att fokus på mötet var näringslivet och att de som hade plats på scen var företrädare för företag, investerare och andra aktörer, men inte just miljöorganisationer.
Miljöministern säger att hon förstår att det kan vara intressant att rapportera om aktivister och klimatförnekare. Men nu är det dags för andra än de att kliva fram för att få spela huvudrollen.
– Den här regeringen vet att det är de nördiga hållbarhetscheferna som varje dag gör skillnad i det tysta. Det är de som går till jobbet för att göra en brun verksamhet grön, som varje dag bidrar till att ställa om en verksamhet med stora fossila utsläpp till klimatneutralitet, sade Pourmokhtari inför de inbjudna på hotellet.
"Måste vara realist"
På TT:s fråga om hållbarhetschefer nu går före Greta Thunberg svarar hon:
– Jag förstår det engagemang och oro som finns, men man måste vara realist och inse var Sverige är i sin omställning. Och då är fokuset på hållbarhetscheferna som ska genomföra omställningen snabbare och hur vi ser till att de kan klara av det.
Seminariesittningarna om EU:s roll, om behov av mycket mer elproduktion och vilken roll näringslivet ska spela ska bli en del av underlaget för regeringens klimathandlingsplan. Den måste fram i år. Utan den vet inte väljare, företag, organisationer och andra aktörer hur regeringen tänker sig att uppsatta klimatmål ska nås. Regeringen, även den tidigare, har fått kritik för att riskera målen genom fel eller otillräckliga åtgärder.
Statsminister Ulf Kristersson (M) tonar ner de nationella klimatmål som Sverige satt upp och lyfter i stället fram EU:s nya klimatpaket som rättesnöret. Där är tyngdpunkten på att, framför allt genom att höja priser för att utsläpp, tvinga fram en omställning med marknaden som bas för klimatneutralitet till 2045.
Två tredjedelar kvar
Kristersson säger att vägen dit är tuff.
– Den goda nyheten är att en tredjedel av sträckan redan är avklarad. Den jobbigare är att två tredjedelar ligger framför oss, säger han.
Ekonomiprofessorn John Hassler argumenterar för att Sverige ska släppa de nationella målen, och han är övertygad om att Sverige kan klara målet för 2045.
– Frågan är inte om Sverige kommer att bli klimatneutralt, vi kommer att tvingas till det.
Hassler tillägger att den stora frågan är hur näringslivet ska klara konkurrensen i omställningen.
Ulf Kristersson säger, när han avslutar mötet, inte bara skämtsamt, att det är staten och kapitalet, sida vid sida, som ska klara det.
– Båda behövs, vi måste kunna samarbeta på ett helt annat sätt. Mer möten mellan staten och kapitalet.