Klimatprocesser i domstol har med framgång drivits mot regeringar i en rad länder, till exempel Neder­länderna, Tyskland och Frankrike, skriver Ebbesson och framhåller att en sådan process mot staten även är möjlig i Sverige.

Ebbesson, som är professor i miljörätt vid Stockholms universitet, pekar bland annat på att Sverige har undertecknat FN:s klimat­konvention och Paris­avtalet som ålägger Sverige att besluta om utsläpps­begränsningar.

Även Europa­konventionen om mänskliga rättigheter, som är svensk lag, kan prövas i domstol. Det har bland annat gjorts av nederländska Högsta domstolen, som beordrade staten att minska sina samlade utsläpp i det uppmärksammade fallet "Urgenda­stiftelsen mot Nederländerna", framhåller Ebbesson.

"Den nederländska domen är inte bindande för Sverige, men domstolen motiverar övertygande varför Europa­konventionen medför krav på klimat­åtgärder. Det gäller även för Sverige", skriver han.

Även grundlagen framhåller att staten har ett rättsligt ansvar även för framtida generationer. Dessutom föreskriver klimatlagen från 2017 ett rättsligt ansvar för staten, fortsätter Ebbesson.